”Levende studie-og læringssentra?" Rapport nr. 2: Kompetensutmaningar i tre rurala regioner

Gunilla Roos, Gunnar Grepperud, Ådne Danielsen

Full Text:

PDF

DOI: http://dx.doi.org/10.7557/7.3408

Keywords

Studiesentra; Lärcentra; livslang læring; voksnes læring; regional kompetanseutvikling; etter- og videreutdanning; fleksibel utdanning

Abstract

I den här rapporten presenteras delstudie två av tre i forskningsprojektet  ”Utdanning for utvikling - studie- og læringssentrenes rolle og funksjon”. I projektet har vi studerat verksamheten i studie- och lärcentra i två rurala regioner i Norge och en i Sverige i ljuset av en samhällelig, regional och lokal kontext. En viktig utgångspunkt för vårt arbete är att för att förstå skeenden på lokal nivå måste vi ha kunskap om den samhälleliga och regionala kontext som studie- och lärcentra är inbäddade i.

Huvudfokus i den här rapporten är på utbildning i allmänhet och på högre utbildning i synnerhet i 21 kommuner, 12 i Sverige och nio i Norge.  Med hjälp av tillgänglig statistik ges i den här rapporten en bild av den lokala kontext som studie- och lärcentra verkar i, i form utvecklingen av befolkningsantal, näringsliv, arbetsliv och högre utbildning. Här läggs stor vikt vid att om möjligt fånga de längre utvecklingslinjerna.

Tre centrala resultat framträder i analysen av det statistiska materialet. För det första har det skett en centralisering och en regional stratifiering vad gäller såväl befolkningsmässigt som andelen invånare med eller som söker sig till högre (eftergymnasial) utbildning. Vinnare är främst regioncentra och högskole- och universitetskommunerna. Sett i ett längre tidsperspektiv har centraliseringstendenserna accentuerats då ökningen av invånare med eftergymnasial utbildning samt av dem som påbörjar högre utbildning inte motsvarat den ökning som skett på riksnivå eller vid högskole- och universitetskommunerna.

För det andra framträder stora skillnader mellan män och kvinnor vad gäller såväl formell utbildningsnivå som andel högskolenybörjare i samtliga tre regioner, till kvinnornas fördel. Den positiva utveckling som skett står i stort sett kvinnorna för. Skillnaderna mellan könen har blivit större sett i ett längre tidsperspektiv.

För det tredje visar analysen att de yngre invånarna i åldern 18-24 år i en majoritet av kommunerna påbörjar högre utbildning i betydligt mindre omfattning än genomsnittet för riket. 

Avslutningsvis visar analysen att de interkommunala skillnaderna sannolikt är mer uttalade än de interregionala.

Refbacks

  • There are currently no refbacks.


Copyright (c) 2015 Gunilla Roos, Gunnar Grepperud, Ådne Danielsen

Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.