TY - JOUR AU - Garmo, Torstein H. PY - 1986/06/01 Y2 - 2024/03/29 TI - Chemical composition and in vitro digestibility of indigenous pasture plants in different plant groups (Preliminary report) JF - Rangifer JA - Ran VL - 6 IS - 1 SE - Articles DO - 10.7557/2.6.1.568 UR - https://septentrio.uit.no/index.php/rangifer/article/view/568 SP - 14-22 AB - <p>Several plant species from the following plant groups: ferns + horsetails, lichens, conifers (juniper), three leaves (Salix spp., Betula spp., Populus tremula, Sorbus aucuparid), heathers, grassens, rushes/sedges and forbs were collected in a mountain area of southerns Norway during the growing season from the 15th of June up to the 15th of September the years 1982 &mdash; 1984. Mean values (% of dry matter) of the different chemical constituents and in vitro dry matter digestibility of the different plant groups sampled throughout the growing season are given in Table 2. The mean crude protein content varied from 4.1% in lichens up to 17.5% in forbs; the crude fat were lowest for rushes/sedges (1.9%) and highest in juniper (13.3%); the crude fibre varied from 14.1% to 26.1% of three leaves and grasses, respectively; NFE showed lowest values for grasses (54%) and highest in lichens (74%). Ferns + horsetails contained the greatest (13.3%) and lichens the lowest (1.9%) amount of ash of the different plant groups. The levels of the macrominerals calcium, phosphorus, magnesium and potassium were all lowest in lichens (0.15; 0.09; 0.05; 0.13%) and highest in the forbs (1.19; 0.36; 0.37; 1.65%). Sodium levels varied from 0.029% in the heathers to 0.116% of ferns + horsetails. The forbs showed the highest mean in vitro dry matter digestibility (69%) and lichens the lowest (35%). However, the in vitro method (using sheep rumen inoculum) probably underestimates the dry matter digestibility of lichens, three leaves, juniper and heathers. Great variations in most of the chemical constituents as well as in vitro dry matter digestibility throughout the growing season for the different plant groups were demonstrated (Table 2). Keywords: nutrients, macrominerals, digestibility, livestock, wild ruminants, native pastures.</p><p>Kjemisk innhald og in vitro ford&oslash;yelsesgrad av planter innan ulike plantegrupper fr&aring; fjellbeite (F&oslash;rebels rapport).</p><p>Abstract in Norwwegian / Samandrag: Ulike planteartar innan f&oslash;lgjande plantegrupper: karsporeplanter, lav, bartre (einer), lauvtre (vier spp., fjellbj&oslash;rk, dvergbj&oslash;rk, osp, rogn), lyng, gras, halvgras og urter vart innsamla i nokre fjellstr&oslash;k i S&oslash;r-Noreg gjennom veksttida fr&aring; ca. 15. juni til 15. september i &aring;ra 1982 &mdash; 1984. Middelverdiar (% av t&oslash;rrstoffet) for plantematerialet innsamla til ulik tid i vekstsesongen og middel for heile vekstsesongen for dei ulike kvalitetsm&aring;la er gitt i tabell 2. Protein-innhaldet varierte fr&aring; 4,2% i lav til 17,5% i urter; innhaldet av r&aring;feitt var l&aring;gast i ha4vgras (1,9%) og h&oslash;gast i einer (13,3%); trevleinnhaldet varierte fr&aring; 14,1% i blad av lauvtrea til 26,1% i gras; NFE vart funne &aring; vera l&aring;gast i gras (54%) og h&oslash;gast i lav (74%). Karsporeplantene hadde h&oslash;gast (13,3%) og lav l&aring;gast (1,9%) oskeinnhald. Innhaldet av kalsium, fosfor, magnesium og kalium var l&aring;gast i lavpr&oslash;vene (0,15; 0,09; 0,05; 0,13%) medan urtene i middel hadde h&oslash;gast innhald av desse mineralstoffa av alle plantegruppene (1,19; 0,36; 0,37; 1,65%). Natrium-innhaldet varierte fr&aring; 0,029% i lyng til 0,116% i karsporeplantene. Fordyelsesgraden in vitro var i middel h&oslash;gast for urtene (69%) og l&aring;gast i lavpr&oslash;vene (35%). Ford&oslash;yelsesgraden (brukt vomsaft fr&aring; sau) er truleg sterkt underestimert for plantegruppene lav og lauv og tildels einer og lyng. Det vart ogs&aring; p&aring;vist st&oslash;rre og mindre endringar gjennom veksttida for dei fleste kvalitetsm&aring;la.</p><p>Kasvien kemiallinen sis&auml;lt&ouml; ja in vitro sulatusaste tunturilaidunten erilaisissa kasviryhmiss&auml; (Alustava raportti).</p><p>Abstract in Finnish / Yhteenveto: Seuraavien kasviryhmien erilaisia kasvilajeja: kortekasveja, j&auml;k&auml;li&auml;, havupuita (katajia), lehtipuita (pajulajeja, tunturikoivuja, vaivaiskoivuja, haapapuita, pihlajia), kanervia, ruohoja, saraheini&auml; ja yrttej&auml; on ker&auml;tty muutamilla tunturialueilla Etel&auml;-Norjassa kasvukautena n. 15. kes&auml;kuuta 15. syyskuuta v&auml;lisen&auml; aikana vuosina 1982 &mdash; 1984. Kasviaineen keskiarvot (% kuiva-aineesta) ker&auml;ttyn&auml; kasvuvaiheen eri aikoina ja keskiarvot koko kasvukautena eri laatumittauksissa on annettu taulukossa 2. Valkuaisaineen sis&auml;lt&ouml; vaihteli 4.2%:sta j&auml;k&auml;l&auml;ss&auml; 17.5% :iin yrteiss&auml;; raakarasvan sis&auml;lt&ouml; oli alhaisin sarahein&auml;ssa (1.9%) ja korkein katajissa (13.3%); kuitusis&auml;lt&ouml; vaihteli 14.1 %:sta lehtipuun lehdiss&auml; 26.1 %:iin ruohoiss&auml;; typett&ouml;mien uuteaineiden m&auml;&auml;r&auml;n havaittiin olevan alhaisin ruohoissa (54%) ja korkein j&auml;k&auml;liss&auml; (74%). Tuhkan sis&auml;lt&ouml; kortteilla oli korkein (13.3%) ja/&auml;k&auml;lill&auml; alhaisin (1.9%). J&auml;k&auml;l&auml;kokeiden kalsiumi-, fosfori-, magnesiumi- ja kaliumisis&auml;lt&ouml; oli keskim&auml;&auml;rin alhaisin (0.15; 0.09; 0.05; 0.13 %), kun taas yrteill&auml; n&auml;iden kivenn&auml;isaineiden keskim&auml;&auml;r&auml;inen sis&auml;lt&ouml; oli korkein (1.19; 0.36; 0.37; 1.65 %) kaikissa kasviryhmiss&auml;. Natriumin sis&auml;lt&ouml; vaihteli 0.029% :sta kanervissa 0.116% :iin kortekasveilla. Sulatusaste in vitro oli keskiarvoltaan korkein yrteill&auml; (69%) ja alhaisin j&auml;k&auml;l&auml;kokeissa (35%). Sulatusaste (k&auml;ytetty lampaan p&ouml;tsinestett&auml;) on ilmeisesti voimakkaasti ali-arvioitu j&auml;k&auml;liss&auml; ja lehdiss&auml; ja osittain katajissa ja kanervissa. Useimmissa laatumittauksissa oli my&ouml;s osoitettu suurempia ja pienempi&auml; muutoksia kasvuaikana.</p> ER -