TY - JOUR AU - Staaland, Hans AU - Øritsland, Nils A. AU - White, Robert G. PY - 1988/06/01 Y2 - 2024/03/29 TI - Digestion of energy and nutrients in Svalbard reindeer JF - Rangifer JA - Ran VL - 8 IS - 1 SE - Articles DO - 10.7557/2.8.1.725 UR - https://septentrio.uit.no/index.php/rangifer/article/view/725 SP - 2-10 AB - <p>Feeding trials with 5 male Svalbard reindeer, Rangifer tarandus platyrhynchus Vrolik were conducted at the Man and the Biosphere (MAB) Research Station in Adventdalen, Svalbard. Five different diets were used, 1: commercial reindeer food, (RF-71), 2: a mixture of locally harvested grasses and sedges (mainly Dupontia pelligera and Eriphorum scheusczeri), 3: a pure moss (Pleurozium scheberi) diet, 4: a lichen diet using the dominant Svalbard species Cetraria delisei, and 5: a mixed diet of RF-71, moss (P. schreberi) and lichens (mainly Cladonia alpestris and Cladonia rangiferina). When fed the RF-71 diet the digestibility by Svalbard and Norwegian reindeer were similar with respect to dry matter (DM) 75 v 74%) and crude protein (CP) 74 v 70% as were the availabilities of P (72 v 76% )a and Ca (18 v 36%) in the diet. The mixture of grasses and sedges was highly digestible with respect to DM ((66,5%) but had low availabilities of Ca (12%), Mg (10%) and P (-11%). DM digestibility of the lichen C delisei was low (33%) however this lichen could constitute a good source of Ca. Moss palatability was very low (174-252 g or 9-13g/kg 0 75 intake daily). DM, CP and energy digestibilities, respectively 48, 53 and 49%, and the availabilities of P (66%) and Ca (20%) were indicative that they could add to the energy and protein intake while contributing significantly to nutrient balance of Svalbard reindeer when present in a mixed diet.</p><p>Ford&oslash;yelse av energi og n&aelig;ringsstoffer hos Svalbard-rein.</p><p>Abstract in Norwegian / Sammendrag: Ved MAB-stasjonen i Adventdalen p&aring; Svalbard ble det utf&oslash;rt foringsfors&oslash;k med fem voksne bukker av Svalbardrein, Rangifer tarandus platyrhynchus Vrolik. Det ble nyttet fem forskjellige forty per, 1: pelletert reinfor, RF71, 2: en blanding av gras og siv h&oslash;stet i Adventdalen (vesentlig Dupontia pelligera og Eriophorum scheuchzeri), 3: en ren mosediett (Pleurozium schreberi), 4: lav av den vanlige Svalbard -arten, Cetraria delisei, 5: en blandet diett av RF71, mose (P. schreberi) og lav (hovedsaklig Cladonia alpestris og Cladonia rangiferina). Ved foring med reinfor (RF71) ble det funnet samme t&oslash;rrstoff ford&oslash;yelighet hos Svalbardrein som tidligere rapportert fra norsk rein (75 versus 74%). Tilsvarende tall for r&aring;protein var 74 versus 70%, P 72 versus 76% og Ca 18 versus 36%. Blanding av gras og siv hadde en h&oslash;y t&oslash;rrstoff ford&oslash;y elighet p&aring; 66.5%, mens tilgjengeligheten av Ca (12%), Mg (10%) og P (-11%) var lav. T&oslash;rrstoff-ford&oslash;yeligheten var lav (33%) for C. delisei, men denne laven kan likevel v&aelig;re en god Ca-kilde. Smakeligheten av mose var lav (foropptak 174-252 g eller 9-13 g/kg0-75 per dag). Ford&oslash;y elighet av t&oslash;rrstoff, r&aring;protein og energi, respektive 48, 53 og 49% og tilgjengeligheten av P (66%) og Ca (20%) indikerer at moser kan v&aelig;re et signifikant tilskudd til mineralbalansen hos Svalbardrein som lever p&aring; en blandet diett.</p><p>Energian ja ravintoaineiden k&auml;ytt&ouml; huippu vuortenpeur alla.</p><p>Abstract in Finnish / Yhteenveto: MAB:n asemalla Adventdalenissa Svalbardilola tehtiin ruokintakokeita viidell&auml; huippuvuorten-peurauroksilla (Rangifer tarandus platyrhynchus Vrolik). Kokeessa k&auml;ytettiin viit&auml; eri ruokintaa, 1: pelle-toitu pororehu, RF 71, 2: hein&auml;an ja saran seosta (p&auml;&auml;asiassa Dupentia pelligera ja Eriophorum scheuchze-ri), 3: sammalta (Pleurozium schreberi), 4: Huippuvuorilla tavattavaa j&auml;k&auml;l&auml;lajia, Cetraria delisei, 5: poro-rehua (RF 71), sammalta (P. schreberi) ja j&auml;k&auml;l&auml;&auml; (p&auml;&auml;asiassa Cladonia alpestris ja Cladonia rangiferina). Ruokittaessa RF 71 - rehulla huippuvuortenpeuralla kuiva-aineen (DM) ja raaka proteenin (CP) sulavuudet olisivat samat kuin aikaisemmin norjalaisilla poroilla mitatut (74 ja 75%, 74 ja 70%). Fosforin ja kalsiu-min saannit olivat vastaavasti 72 ja 76% ja 18 ja 36%. Hein&auml;n ja saran seos oli hyvin sulavaa. Kuiva-aineen sulavuus oli 66,5%, mutta kalsiumin, magnesiumin ja fosforin saanit oli alhainen (12, 10 ja 11%) J&auml;k&auml;-l&auml;n (C delisei) kuiva-aineen sulavuus oli alhainen (33%), mutta se on hyv&auml; kalsiumin l&auml;hde. Sammalen sulavuus oli eritt&auml;in alhainen (saanti p&auml;ivitt&auml;in 174-252 g eli 9-13 g/kg0,75). Kuiva-aineen, raaka proteiinein ja energian sulavuudet (48, 53 ja 49%) ja fosforin (66%) ja kalsiumin (20%) saannit osoittavat kuitenkin, ett&auml; sammal voi lis&auml;t&auml; huippuvuortenpeuralla energian ja proteiinin saantia ja on siten merkitt&auml;v&auml; ravintota-sapainon kannalta.</p> ER -