Várjjaga sisabahkkema historjá: Fápmobáiki Várggáid ladni luohti, gonagasa rápmi vai guovllu sámiid ilgadis luohti?
DOI:
https://doi.org/10.7557/sda.8474Čoavddasánit:
Dánmárku-Norgga váldegoddi, fápmobáiki Várggáid ladni, Várggáid ladni luohti, 1600-logu noaidevuođaváinnut, duomut ja ráŋggáštusat, sámi noaiddit ja nissonat, femisiida, juoigama arkeologiija, muitu, sámi jaskkodahtton jietna, jápmindolla, dálá muitobáikiČoahkkáigeasut
Dát artihkal váldá ovdan Várjjat guovllu seavdnjadeamos áigodaga historjjás, namalassii stáhtaid sisabahkkema áigái ja makkár vugiiguin dat dáhpáhuvai. Finnmárkku nuortadavimus guovllus Sámis lea Dánmárku-Norgga váldegoddi 1300-logu rájes ásahan gávpogiid: Várggáide (jagis 1307) ja Čáhcesullui (jagis 1500). Várggáid sullui huksejuvvui maiddái seammás fápmobáiki Várggáid ladni, man doaibma vuosttažettiin lea leamašan hehttet Ruošša váldegotti leavvama guvlui. Ladni sáhttá jahkečuđiid mielde leamašan uhkádussan guovllu sámiide, go ladni dološ luohti govve balu maid olbmot vissásit dovde, go measta olles 1600-logu áigge čađahuvvojedje Várggáid ladnis noaidevuođaváinnut. Dan oktavuođas váldojedje olu olbmot giddagassii, álggos noaiddit, de nissonat geain eatnasat – maŋŋá ráŋggáštuvvomiid ja illastemiid ladnis – dubmejuvvojedje jápmindollii. Ođđasit áiggis leat dutkit guorahallan ráŋggáštusaid historjjálaš dokumeanttaid, numo riekteprotokollaid ja eará almmolaš gálduid váinnuin. Nu sii leat lokten Várggáid ladni issoras historjjá dán áigge čuovgga ovdii. Várggáid sullui leat maid ceggejuvvon muitovisti váinniid muitotávvaliiguin ja dollaboaldinlatnja muittuhussan fasttes ráŋggáštusain. Lassin ladni surgadis historjái, de háliidan čájehit ahte sámiid jietna lea leamašan jaskkodahtton ladni almmolaš historjjás, vaikko muitotávvalat duođaštit ahte eatnasat geat ráŋggáštuvvojedje ledje guovllu olbmot geat riekteprotokolla dovddastemiin ovdanbukte maiddái sámivuođaset bienaid ja kultuvrralaš iešvuođaid, ja sii ledje mu áddejumi mielde dasto sámit. Danin váldá dát artihkal ovdan Várggáid ladni luođi, mii lea áidna báhcán sámi jietna, dološ luohti mii sámegillii ovdanbuktá mo sámit sáhttet leat vásihan dan, ahte ladni leamaš sullos jahkečuđiid.
Referánssat
Battiste, Marie & Henderson, James (Sa’ke’j) Youngblood 2005: Protecting Indigenous Knowledge and Heritage. A Global Challenge. Saskatoon: Purich Publishing Ltd.
Bergh, Kirsten 1960: Til ild og bål. – Oberst G. I. Willoch (doaimm.), Vardøhus festning 650 år. Jubileumsskrift. Oslo: Generalinspektøren for Kystartilleriet. 126–144.
Federici, Silvia 2024: Trolldomsforfølgelse og frykten for kvinnenes makt. – Reidun Laura Andreassen & Liv Helene Willumsen (doaimm.), Steilneset minnested og kvinnedrap. Stamsund: Orkana. 205–213.
Fellman, Jacob 1906: Anteckningar under min vistelse i Lappmarken. Andra delen. Helsingfors: Finska litteratursällskapets tryckeri.
Gaski, Harald 2020: The Arctic Highway – Oahppása jurdagat Nils-Aslak Valkeapää dáidduid ja doaimmaid hárrái. – Lars Mørch Finborud & Geir Tore Holm (doaimm.), Nils-Aslak Valkeapää / Áillohaš. [Høvikodden]: Henie Onstad Dáiddaguovddáš. 63–70.
Gaski, Harald & Fjellner, Anders 2003: Biejjien baernie. Sámi Son of the Sun. Beaivi bárdni. Kárášjohka: Davvi Girji.
Graff, Ola 2004: «Om kjæresten min vil jeg joike». Undersøkelser over en utdødd sjøsamisk joiketradisjon. Karasjok: Davvi Girji.
Hagen, Rune Blix 2002: Harmløs dissenter eller djevelsk trollmann? Trolldomsprosessen mot samen Anders Poulsen. [Tromsø: Universitetet i Tromsø.] https://munin.uit.no/bitstream/handle/10037/910/article.pdf (5.11.2025)
Hagen, Rune Blix 2003: At the edge of civilisation: John Cunningham, lensmann of Finnmark, 1619–51. – Andrew Mackillop & Steve Murdoch (doaimm.), Military Governors and Imperial Frontiers c. 1600-1800. Leiden: Brill. 29–51. https://doi.org/10.1163/9789047402008_009
Hansen, Lars Ivar & Olsen, Bjørnar 2004: Samenes historie fram til 1750. Oslo: J.W.Cappelens Forlag.
Helander, Kaisa Rautio 2008: Namat dan nammii. Sámi báikenamaid dáruiduhttin Várjjaga guovllus Norgga uniovdnaáigge loahpas. Dieđut 1/2008. Guovdageaidnu: Sámi allaskuvla.
Hirvonen, Vuokko 1999: Sámeeatnama jienat. Sápmelaš nissona bálggis girječállin. Guovdageaidnu: DAT.
Hirvonen, Vuokko 2007: Paikan muisti ja muistot paikoista. – Tiina Elo & Päivi Magga (doaimm.), Eletty, koettu maisema – näkökulmia saamelaiseen kulttuurimaisemaan. Suomen ympäristö 34. Rovaniemi: Lapin ympäristökeskus. 77–89. http://hdl.handle.net/10138/38433
Hirvonen = Láidde Risten Vuokko / Hirvonen, Vuokko 2018: Njálmmálaš árbevierut kultuvrralaš árbin. Geahčastat sámi njálmmálaš árbevieruid čohkkemii ja dutkamii 1600–2000-logus. Kárášjohka: ČálliidLágádus.
Hoëm, Anton 2007: Fra noaidiens verden til forskerens. Misjon, kunnskap og modernisering i sameland 1715–2007. Oslo: Institutt for sammenlignende kulturforskning & Novus.
Jalvi, Pedar 2008 (1913): Oainnáhus. – Pedar Jalvi & Anders Larsen: Sátnedáidu. [Kárášjohka]: Davvi Girji. 34–35.
Kalstad, Johan Klemet Hætta 2012: Beassášmárkanat Guovdageainnus ja Áillohaš rohkki. – Sámis 11: 30–35.
Kåven, Brita & Jernsletten, Johan & Nordal, Ingrid & Eira, John Henrik & Solbakk, Aage 1995: Sámi-dáru sátnegirji. Samisk-norsk ordbok.
Kárášjohka: Davvi Girji. Kåven, Brita & Eira, John Henrik & Jernsletten, Johan & Nordal, Ingrid & Solbakk, Aage 2000: Stor norsk-samisk ordbok / Dáru-sámi sátnegirji. Karasjok: Davvi Girji.
Lagercrantz, Eliel 1928. Gesangsmotive aus Nesseby. – Festskrift til rektor J. Qvigstad 1853 4. april 1928. Tromsø museums skrifter II. Oslo: Brøggers. 118–131.
Lagercrantz, Eliel 1960: Lappische Volksdichtung IV. Seelappische Gesangsmotive des Varangergebiets mit Noten. Helsinki: Suomalais–Ugrilainen Seura.
Nilsen, Øystein 2009: Varangersamene. Bosetning, næring, folketall, utmarksbruk mv. fra historisk tid til i dag. Várjjat Sámi Musea Čállosat 5. Varanger Samiske Museums Skrifter 5. [Varangerbotn: Varanger Samiske Museum.]
Nielsen, Konrad 1979 (1932–1962): Lappisk (samisk) ordbok grunnet på dialektene i Polmak, Karasjok og Kautokeino. Oslo: Universitetsforlaget.
Niemi, Einar 1983: Vadsøs historie. Bind 1. Fra øyvær til kjøpstad (inntil 1883). Vadsø: Vadsø kommune.
Nissen, Kristian 1960: Vardø og Vardøhus i eldre tid. – Oberst G. I. Willoch (doaimm.), Vardøhus festning 650 år. Jubileumsskrift. Oslo: Generalinspektøren for Kystartilleriet. 19–65.
Odner, Knut 1992: The Varanger Saami. Habitation and Economy AD 1200-1900. Oslo: Scandinavian University Press & The Institute of Comparative Research in Human Culture.
Otterbech, Jens (doaimm.) 1920. Kultuværdier hos Norges finner. Kristiania: H. Aschehoug & Co. (W. Nygaard).
Persen, Synnøve 2024: Brennende himmel. – Reidun Laura Andreassen & Liv Helene Willumsen (doaimm.), Steilneset minnested og kvinnedrap. Stamsund: Orkana. 91–98.
Porsanger, Jelena 2022: An Indigenous Sámi museum and repatriation of a Sámi drum from the XVII century. – Dutkansearvvi dieđalaš áigečála 6 (1): 72–90.
Rasmussen, Siv 2016: Samisk integrering i norsk og svensk kirke i tidlig nytid. En komparasjon mellom Finnmark og Torne Lappmark. Tromsø: UiT – Norges arktiske universitet. https://hdl.handle.net/10037/9755 (12.08.2025).
Ruong, Israel 1976: Om jojkning. Att minnas, känna och återge. Stockholm: Institutet för folklivsforskning.
Saba, Isak 1920: Finske folkesange fra Indre-Varanger. – Jens Otterbech (doaimm.), Kultuværdier hos Norges finner. Kristiania: H. Aschehoug & Co. (W. Nygaard). 75–85.
Schanche, Kjersti & Bjørkli, Thorbjørn (doaimm.) 2005: Sjøsamene ved Varangerfjorden. En kortfattet gjennomgang av historien de siste 10 000 år. Várjjat Sámi Musea Čállosat 2. Varanger Samiske Museums Skrifter 2. [Varangerbotn: Varanger Samiske Museum.]
Solbakk, Aage 2002: Poala-Ánde – noaidi vai «birobálvá»? Dubmejuvvui jápmimii noidošeami geažil 1692. – Harald Gaski & John T. Solbakk (doaimm.), Čállet Sámi Verddet. SFS 1992–2002 10 jagi sámi fágateavsttaid ovddideamen. Sámi fágagirjjálaš čálliid ja jorgaleaddjiidsearvvi 10-jagi ávvučála. Kárášjohka: ČálliidLágádus. 11–23.
Stoor, Krister 2007: Juoiganmuitalusat – Jojkberättelser. En studie av jojkens narrativa egenskaper. Umeå: Umeå universitet.
Turi, Johan 2010 (1910): Muitalus sámiid birra. SÁMIacademica 3. Karasjok: ČálliidLágádus.
Utsi, Mai Britt 1998: Sámi muitalanárbevierru ja mo luohti luovvana muitalusas. Sámi girjjálašvuođadiehtaga váldofágadutkkus. Tromssa universitehta, Humanisttalaš fakultehta, Sámi ossodat. https://hdl.handle.net/10037/3323
United Nations = United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. https://social.desa.un.org/sites/default/files/migrated/19/2018/11/UNDRIP_E_web.pdf (12.2.2024).
Willoch, G. I. 1960: Vardøhus festning. – Oberst G. I. Willoch (doaimm.), Vardøhus festning 650 år. Jubileumsskrift. Oslo: Generalinspektøren for Kystartilleriet. 72–89.
Willumsen, Liv Helene 2010: Trolldomsprosessene i Finnmark. Et kildeskrift. Bergen: Skald & Statsarkivet i Tromsø.
Willumsen, Liv Helene 2011: Steilneset. Minnested over ofrene for trolldomsprosessene i Finnmark. Vardø: Statens vegvesen & Varanger museum.
Willumsen, Liv Helene 2013: Dømt til ild og bål. Trolldomsprosessene i Skottland og Finnmark. Stamsund: Orkana akademisk.
Zorgdrager, Nellejet 1997: De rettferdiges strid. Kautokeino 1852. Samisk motstand mot norsk kolonialisme. Nesbru: Norsk Folkemuseum & Vett & Viten.
Edström, Karl-Olof 1978: Den samiska musikkulturen. En källkritisk översikt. Skrifter från musikvetenskapliga institutionen, Göteborg, 1. Göteborg: Göteborgs universitet.
Gaski, Harald 1987: Med ord skal tyvene fordrives. Om samenes episk poetiske diktning. Kárášjohka: Davvi Media.
Gaski, Harald 1991: ...nu gárvvis girdilit... Sámi girjjálašvuođa oahppogirji. Kárášjohka: Davvi Girji.
Gaski, Harald (doaimm.) 1997: In the Shadow of the Midnight Sun. Contemporary Sami Prose and Poetry. Kárášjohka: Davvi Girji.
Gaski, Harald 2000: The Secretive Text: Yoik Lyrics as Literature and Tradition. – Juha Pentikäinen, Harald Gaski, Vuokko Hirvonen, Jelena Sergejeva & Krister Stoor (doaimm.), Sami Folkloristics. NNF Publications 6. Turku: Åbo Akademi University. Publications 6. Turku: Nordic Network of Folklore. 191–214.
Gaski, Harald 2007: Juoigan – sámi musihkka máilmmis dahje máilmmemusihkka. Joiken – samisk musikk i verden eller verdensmusikk. Yoik – Sami music in global world music. – John Trygve Solbakk (doaimm.), Árbevirolaš máhttu ja dahkkivuoigatvuohta. Tradisjonell kunnskap og opphavsrett. Traditional knowledge and copyright. Kárášjohka: Sámikopiija. 95–122. http://www.samikopiija.org/govat/doc/art_hg.pdf (9.5.2020).
Gaski, Harald 2011: More than Meets the Eye: The Indigeneity of Johan Turi’s Writing and Artwork. – Scandinavian Studies 83 (4): 591–608. https://doi.org/10.1353/scd.2011.0049
Gaup, Ánte Mikkel 2015: Luohtebidjan. Mot sáhttá dáhpáhuvvat? Masteroppgave i samisk litteratur. Tromsø: UiT – Norges arktiske universitet, Institutt for kultur og litteratur.
Hirvasvuopio-Laiti, Annukka 2012: Luohti ja dálá sámemusihkka. [Guovdageaidnu]: Sámi allaskuvla. https://hdl.handle.net/11250/177043
Hirvonen, Vuokko 1991: Gumppe luođis Áillohažžii. Luođi šládjateorehtalaš guorahallan ja Valkeapää divttat njálmmálaš tradišuvnna joatkin. Pro gradu -bargu. [Oulu]: Oulu universitehta.
Hirvonen, Vuokko 2009: Juoiggus uksan sámi njálmmálaš girjjálašvuhtii – bálggis gillii, identitehtii ja iešárvui. – Sámi dieđalaš áigečála 1–2/2009: 90–104.
Jouste, Marko 2011: Tullâčalmaaš kirdâččij ’tulisilmillä lenteli’. Inarinsaamelainen 1900-luvun alun musiikkikulttuuri paikallisen perinteen ja ympäröivien kulttuurien vuorovaikutuksessa. Tampere: Tampere University Press.
Lehtola, Veli-Pekka 2002: The Sámi People. Traditions in Transition. Inari: Kustannus-Puntsi.
Rydving, Håkan 2010: Tracing Sami Traditions. In Search of the Indigenous Religion among the Western Sami during the 17th and 18th Centuries. Oslo: The Institute for Comparative Research in Human Culture & Novus.
Skaltje, Maj-Lis 2005: Luondu juoiggaha. Guovdageaidnu: DAT.
Utsi, Mai Britt 2009: «Ja luođis dat álgá...» – muitalus luođi saji birra Sámi allaskuvllas. – Jan Henry Keskitalo, Kristine Nystad & Torunn Pettersen (doaimm.), Sámi oahpahus – sámi dutkan – sámi ásahus. Sámi allaskuvla 20 jagi. [Guovdageaidnu]: Sámi allaskuvla. 127–133.
Valkeapää, Nils Aslak 1984: Ett sätt att lugna renar. – café Existens. Tidskrift för nordisk litteratur 24: 43–47. https://www.lassagammi.no/ett-satt-att-lugna-renar.5856901-315484.html (4.5.2021).
Downloads
Almmuhuvvon
Almmuhus
Juogus
Liseansa
Copyright (c) 2025 Mai Britt Utsi

Dát bárgu lea lisenserejuvvon Creative Commons Attribution 4.0 International License bokte.