Relatiivainfinitiiva davvisámegielas ja suomagielas

Authors

DOI:

https://doi.org/10.7557/sda.8766

Čoahkkáigeasut

North Saami and Finnish are related to each other as can be seen in the semantic and syntactic structure of the languages. They also share a common historical background. Here I have compared the infinitival relatives in Saami and Finnish. An infinitival relative consists of a relative word and an infinitive verb. The relative word can be a relative pronoun, i.e. mii, gii in Saami and joka, kuka, mikä (’which, who, what’) in Finnish or a pronominal adverb, i.e. goas, go, gosa, gos in Saami, and jolloin, jonne, joten, milloin (’when, where’) in Finnish. The relative word is never in its basic form in my research material, because a basic form would require verb congruence: piika, jonka kanssa jutella/ biigá geainna háleštit ’maid with whom to talk’ vs. piika, joka juttelee/ biigá, gii hálešta ’maid who talks’.

The infinitival relative is grammatically either a modifier of the antecedent e.g. Mus lea sadji (antecedent) gosa mannat/ Minulla on paikka (antecedent) jonne mennä ’I have a place where to go’ or an independent sentence constituent e.g. Mus lea gosa mannat/ Minulla on minne mennä ’I have (a place) where to go’. In my research material the infinitival relative can act as a modifier of a subject, an object or a predicate, and the independent sentence constituent can act as a subject or an object. When the infinitival relative is a modifier of the antecedent, it seems to be pragmatically obligatory: — čuoččuimet ráiddus vuordimin beavdegeaži, mas boradit (RPL 1994: 23) ’we stood in line waiting for the end of the table, where to eat’. The word order is constant: relative word before infinitive. An infinitival relative never begins the sentence; it always follows the predicate.

The frequency of infinitival relatives is higher in Saami (n = 26) than in Finnish (n = 14). In Finnish the context of occurrence is mostly negative (10/14), whereas in Saami the frequency is equal (13/13). Finally, the infinitival relative is very similar in both languages. Mainly it carries the proposition of the sentence but sometimes also an affective meaning.

Referánssat

Sámegiela dutkanmateriála:

AE = EIRA, ANDERS O. 1991: Duottarráfis soahtešilljui. Kárášjohka: Davvi Girji o.s.

AL = LARSEN, ANDERS 1992 (1912): Beaiveálgu. – Pedar Jalvi – Anders Larsen: Sátnedáidu. Goalmmát preanta. Kárášjohka: Davvi Girji OS.

EG = GUTTORM, EINO 1985: Varahuvvan bálgát. Kárášjohka: Jår’galæd’dji Å/S.

EL = LUKKARI, EINO 1979: Bás Galle ja eara muitalusat. Helsset: Davvi-riikkaid sámiráđđi.

EMV = VARS, ELLEN MARIE 1996: Ja idja ii galgga šat leat. Álaheadju: Forlaget de tre ans.

HAG = GUTTORM, HANS ÅSLAK 1982: Golgadeamen. Deatnu: Jår’galaed’dji Å/S.

HG = GASKI, HARALD 1990: Guhkkin nuppi bealdi ábi. Kárášjohka: Davvi Girji.

IHU = HUUVA-UTSI, INGER 1987: Máddariid árbi. Sápmi. Sámi Girjjit, Jokkmokk: Svenska Samernas Riksförbund.

IP = PAADAR, ISAKKI 1995: Issá muitala. Sámi Čuvgehussearvi/Lapin sivistysseuran julkaisuja: 50.

IT = TAPIO, INGRID 1997: Riesasiiki. Kárášjohka: Davvi Girji OS.

JÁV = VEST, JOVNNA-ÁNDE 1988: Čáhcegáddái nohká boazobálggis. Kárášjohka: Davvi Media o.s.

JG = GUTTORM, JOHANNES 1986: Heillodeaddji čázit. Deatnu: Jår’galæd’dji Å/S.

KP = PALTTO, KIRSTI 1989. Guovtteoaivvat nisu. Ohcejohka: Gielas.

MB = BONGO, MIKKEL P.A. 1985: Mus ledje bálgat. Deatnu: Jår’galæd’dji Å/S.

ME = EINFJOD, MAGNE 1986: Ráimmahallan. Kárášjohka: Jår’galæd’dji Å/S.

OP = PALTTO. OLAVI 1995: Juohkásan várri. Kárášjohka: Davvi Girji o.s.

PJ = JALVI, PEDAR 1992 (1915): Muohtačalmmit. – Pedar Jalvi – Anders Larsen: Sátnedáidu. Goalmmát preanta. Kárášjohka: Davvi Girji OS.

RPL = PAADAR-LEIVO, RAUNA 1994: Goalsenjárga. Kárášjohka: Davvi Girji o.s.

Suomagiela dutkanmateriála:

AK = KAIPAINEN, ANU 1987: Vilulinnut. Porvoo: Werner Söderström osakeyhtiö.

AP = PAASILINNA, ARTO 1991 (1988): Suloinen myrkynkeittäjä. Porvoo: Werner Söderström osakeyhtiö.

AT = TUURI, ANTTI 1980: Maailman kivisin paikka. Helsinki: Otava.

EJ = JOENPELTO, EEVA 1991: Avoin, hellä ja katumaton. Porvoo: Werner Söderström osakeyhtiö.

EK = KILPI, EEVA 1990 (1989): Talvisodan aika. Lapsuusmuistelma. Neljäs painos. Porvoo: Werner Söderström osakeyhtiö.

HAH = HUOVI, HANNELE 1992: Matka Grönlannin halki. Helsinki: Tammi.

HEH = HIETAMIES, HEIKKI 1989: Sotapoika. Parasta kotimaista. Helsinki: Otava.

HS = SALAMA, HANNU 1978: Kolme sukupolvea. Helsinki: Otava.

JS = SEPPÄLÄ, JUHA 1990: Hyppynaru. Porvoo: Werner Söderström osakeyhtiö.

JT= TERVO, JARI 1999 (1992): Pohjan hovi. Kuudes painos. Porvoo: Werner Söderström osakeyhtiö.

KO = ONKELI, KREETTA 1999 (1996): Ilonen talo. Viides painos. Porvoo: Werner Söderström osakeyhtiö.

MJ = JOENPOLVI, MARTTI 1988: Pronssikausi. Jyväskylä: Gummerus.

MYJ = JOENSUU, MATTI YRJÄNÄ 1994 (1993): Harjunpää ja rakkauden nälkä. Helsinki: Suuri suomalainen kirjakerho.

OJ = JALONEN, OLLI 1990: Isäksi ja tyttäreksi. Toinen painos. Helsinki: Otava.

PH = HASSINEN, PIRJO 1994: Ennustaja. Helsinki: Otava.

PS = SAARIKOSKI, PENTTI 1980: Asiaa tai ei. Helsinki: Otava.

SM = MIKKONEN, SARI 1995: Naistenpyörä. Porvoo: Werner Söderström osakeyhtiö.

VP = PIMENOFF, VERONICA 1985: Loistava Helena. Neljäs painos. Helsinki: Tammi.

Girjjálašvuohta:

AATSINKI, MERI 1997: »Siinähän se olikin niksi joka naksuttaa». Oulun murrealueen relatiivilauseista. Pro gradu -työ. Suomen ja saamen kielen ja logopedian laitos. Oulu: Oulun yliopisto.

GEISLER, CHRISTER 1995: Relative Infinitives in English. Acta universitatis Upsaliensis. Studia Anglistica Upsaliensia 91. Uppsala: Uppsala University.

GUTTORM, VESA 1992: Gii, gea- ja mii, ma -relatiivamáddaga váljjašupmi 'olmmoš' -korreláhtaid oktavuođas. Pro gradu -dutkkus. Suoma- ja sámegiela instituhtta. Oulu: Oulu universitehtta.

HAKULINEN, AULI - KARLSSON, FRED 1979: Nykysuomen lauseoppia. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 350. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Hakulinen je. 2004 = HAKULINEN, AULI - VILKUNA, MARIA - KORHONEN, RIITTA - KOIVISTO, VESA - HEINONEN, TARJA RIITTA - ALHO, IRJA: Iso suomen kielioppi. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 950. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Ikola je. 1989 = IKOLA, OSMO - PALOMÄKI, ULLA - KOITTO, ANNA-KAISA 1989: Suomen murteiden lauseoppia ja tekstikielioppia. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Ikola je. 1992 = ALHONIEMI, ALHO - IKOLA, OSMO (doaim.) - RINTALA, PÄIVI 1992: Nykysuomen käsikirja. [Helsinki]: Weilin + Göös.

INGO, RUNE 1996: Infinitiivipotus vai lyhennetty sivulause. - Paula Huhtala (doaim.), Professori Irma Sorvali 50 vuotta: juhlaseminaari Oulussa 15.11.1995 s. 35-42. Meddelanden från institutionen för nordiska språk vid Uleåborgs universitet. Uleåborg: [Uleåborgs universitet].

KARLSSON, FRED 2000: Yleinen kielitiede. Helsinki: Yliopistopaino, Helsinki University Press.

KARLSSON, GÖRAN 1979: Irrallisen infinitiivin akkusatiiviobjekti. - Virittäjä 83 s. 179-199. https://doi.org/10.23982/vir.37108

KEENAN, EDWARD L. 1985: Relative clauses. - Timothy Shopen (doaim.), Language typology and syntactic description. Complex constructions s. 141-170. Cambrige: Cambridge University Press.

KELOMÄKI, TAPANI 1997: Ekvatiivilause. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 691. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

LEHMAN, CHRISTIAN 1984: Der relativsatz. Typologie seiner Strukturen. Theorie seiner Funktionen. Kompendium seiner Grammatik. Language Universals Series. Volume 3. Tübingen: Gunter Narr Verg.

LEINO, PENTTI 1982: Suomen kielen lohkolause. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

MYLLYLAHTI, ULLA 1997: Keski-Pohjanmaan murteiden relatiivilause. Pro gradu -työ. Suomen ja saamen kielen ja logopedian laitos. Oulu: Oulun yliopisto.

NICKEL, KLAUS PETER 1994: Samisk grammatikk. 2. utgave. Kárášjohka: Davvi Girji o.s.

NIELSEN, KONRAD 1979 (1926-29): Lærebok i lappisk (samisk). Bind I Grammatikk. Oslo: Universitetsforlaget.

NÄKKÄLÄJÄRVI, ELLEN 1998: Relatiivasániid gos/gosa ja mas/masa válljašupmi davvisámegielas. Pro gradu -bargu. Suoma- ja sámegiela ja logopediija instituhtta. Oulu: Oulu universitehta.

PENTTILÄ, AARNI 2002: Suomen kielioppi. Doaim. Marikki Penttilä. Vantaa.

PÄÄKKÖNEN, IRMELI 1988: Relatiivisanan valinta. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 481. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

SAMMALLAHTI, PEKKA 1994: Sámi-suoma-sámi sátnegirji. Saamelais-suomalais-saamelainen sanakirja. Ohcejohka: Girjegisá Oy.

SAMMALLAHTI, PEKKA 2005: Láidehus sámegiela cealkkaoahpa dutkamii. Kárášjohka: Davvi Girji.

VILKUNA, MARIA 1992: Referenssi ja määräisyys suomenkielisten tekstien tulkinnassa. Suomi 163. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

YLI-VAKKURI, VALMA 1986: Suomen kieliopillisten muotojen toissijainen käyttö. Turun yliopiston suomalaisen ja yleisen kielitieteen laitoksen julkaisuja 28. Turku: Turun yliopisto.

Downloads

Almmuhuvvon

2026-05-06

Almmuhus

Juogus

Artihkkalat

How to Cite

Jomppanen, M. (2026). Relatiivainfinitiiva davvisámegielas ja suomagielas. Sámi dieđalaš áigečála, (1), 62–87. https://doi.org/10.7557/sda.8766