Remarks on the functions of adpositions in North Saami: the non-spatial use of the postpositions alde and ala

Authors

DOI:

https://doi.org/10.7557/sda.8742

Abstract

The article presents a survey of the syntax and semantics of the postpositions alde ’on’ and ala ’onto’ in North Saami. In previous descriptions of Saami adpositions, the main focus has always been on the concrete spatial meanings of the adpositional phrases. However, a significant part of the actual usage of the adpositions has various other syntactic and semantic functions that have been taken into account only occasionally.

The diversity of the functions of adpositional phrases in North Saami is demonstrated by examining the usage of the prototypically spatial postpositions alde and ala. Based on extensive data from the literary language, it is shown that as many as one-third of the occurrences of alde and ala are more or less non-prototypical, i.e. they do not have a purely spatial meaning. In addition to certain fully opaque phrases, the postpositions may be used in various non-spatial expressions such as lihtera ala [liter.GEN «onto»] ’per liter’ or buot ilgadisvuođaid ala [all hardship.PL.GEN «onto»] ’in addition to all the hardships’.

Not infrequently, adpositional phrases function as obligatory complements of certain verbs and adjectives; ala, for example, is used especially with verbs expressing negative emotions, e.g. váidalit mu joavkku ala [complain.INF I.GEN team.GEN «onto»] ’to complain about my team’, whereas alde may be used especially with cognitive verbs with a reciprocal meaning (and often with a negative connotation), e.g. riidalit luopmániid alde [quarrel.INF cloudberry.PL.GEN «on»] ’to quarrel over cloudberries’. Furthermore, the complement of an adposition may be not only a noun but also a finite or non-finite clause; such constructions are commonly used as propositional complements, e.g. Son bargá dan ala ahte buorida/buoridit eallimis [s/he work.3SG it.GEN «onto» that make.better.3SG/make.better.INF life.ACC.3SG] ’s/he works on making his/her life better’.

References

Dutkanmateriála

Aikio, Annukka – Aikio, Samuli 1978: Girdinoaiddi bárdni. Sápmelaš máidnasat. Porvoo: WSOY.

Blind, Ella Karin 1992: Eallima govat. Johkamohkki: Sámi Girjjit.

Castrén, Matthias Alexander 2005: Sámi mátkkit. 1838 ja 1841-42. Sámás: Samuli Aikio. Kárášjohka: ČálliidLágádus.

Guttorm, Eino 1981: Árbeeatnan luohti. Deatnu: Jår’galæd’dji Å/s.

Hætta, Lars – Bær, Anders 1982 (1958): Muitalusat. Čálliiga Lars Hetta ja Anders Bær. Olggos attii Thor Frette. Tromsø – Oslo – Bergen: Universitetsforlaget.

Jansson, Tove 1990: Áhčči ja mearra. Sámás: Ritva Torikka. Ohcejohka: Girjegiisá.

Kristiansen, Roald E. 2004a: Davviguovlluid eamiálbmogiid oskkut ja sámi dološ osku. Oahppogirji nuoraidskuvlla 8.-10. luohkáide. Sámás: Berit Margrethe Oskal. Kárášjohka: ČálliidLágádus.

Kristiansen, Roald E 2004b: Leastasdanisma. Oahppogirji nuoraidskuvlii. Sámás: Berit Margrethe Oskal. Kárášjohka: ČálliidLágádus.

Marastat, Mihkkal 1991: Siidavuomi golli. Guovdageaidnu: DAT.

Marastat, Mihkkal 1992: Darjeskáiddi čiehká. Guovdageaidnu: DAT.

MÁ = Min Áigi. [Sullii 150 nummira jagiin 1995 ja 1997.] Kárášjohka.

OT = Odda Testamen­ta. 1998. Oslo: Norgga Biibbalsearvi.

Turi, Klement Nilsen 1982: Áiggit rivdet. [Deatnu]: Jår’galæd’dji Å/s.

Vars, Ellen Marie 1990: Arvedávggi mánát. [Kárášjohka]: Davvi Girji o.s.

Vest, Jovnna-Ánde 1992: Čáhcegáddái nohka boazobálggis. Kárášjohka: Davvi Girji o.s.

Eará materiálagáldut:

Bibelen = Den Hellige Skrift. Bibelen. Det gamle og det nye testamente. 2000. Oslo: Det Norske Bibelselskap.

Utsi, Anne Lajla 2004: Álás bitča. – Š 27/2004 s. 2–5. Indre Billefjord: Iđut.

Eará gáldut:

Aikio, Ante – Ylikoski, Jussi (boahtimin): The genesis of the Finnic local case system.

Bartens, Raija 1972: Inarinlapin, merilapin ja luulajanlapin kausussyntaksi. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 148. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.

Bartens, Raija 1974: Inarinlapin, merilapin ja luulajanlapin post- ja prepositiorakenteiden käytöstä. – Journal de la Société Finno-Ougrienne 73 s. 156–167.

Bartens, Raija 1978: Synteettiset ja analyyttiset rakenteet lapin paikannilmauksissa. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 166. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.

Faarlund et al. 1997 = Faarlund, Jan Terje – Lie, Svein – Vannebo, Kjell Ivar 1997: Norsk referansegrammatikk. Oslo: Universitetsforlaget.

Hakulinen et al. 2004 = Hakulinen, Auli – Vilkuna, Maria – Korhonen, Riitta – Koivisto, Vesa – Heinonen, Tarja Riitta – Alho, Irja 2004: Iso suomen kielioppi. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 950. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Helander, Nils Øivind 1992: Rekšavdnavearbbat. – Vesa Guttorm (doaimm.), Giellacállosat s. 12–25. Dieđut 4/1992. Guovdageaidnu: Sámi Instituhtta.

Helander, Nils Øivind 2001: Ii das šat murrii iige báktái. Davvisámegiela illatiiva geavhaheapmi. Diedut 1/2001. Guovdageaidnu: Sámi Instituhtta.

Juuso, Piia 2002: Adposišuvnnaid geavahus Sámi Áiggis 1979 ja Min Áiggis 2002. Kandidáhttadutkamuš. [Oulu]: Giellagas-instituhtta, Oulu universitehta.

Kåven et al. = Kåven, Brita – Jernsletten, Johan – Nordal, Ingrid – Era, John Henrik – Solbakk, Aage 1995: Sámi-dáru sátnegirji. Samisk-norsk ordbok. Kárášjohka: Davvi Girji o.s.

Leino, Jaakko 1999: Mitä tarkoittaa se, että? Se-pronominista subjektina ja objektina toimivan että-lauseen yhteydessä. – Virittäjä 103 s. 27–51.

Magga, Tuomas 2004: Dárgogiela preposišuvdnaráhkadusaid jorgaleapmi. – Inger Marie Gaup Eira – Johanna Ijäs – Ole Henrik Magga (doaimm.), Juho-Niillasa 70-jagi beaivái. Sámi dieđalaš áigečála 1/2004 s. 43–53. Guovdageaidnu – Romsa: Sámi allaskuvla – Sámi Instituhtta – Romssa universitehta Sámi dutkamiid guovddáš.

Mikalsen, Anne Dagmar Biti 1994: Rekšavdnavearbbat. – Vuokko Hirvonen (doaimm.), Sámegiela ja sámi girjjálašvuođa praktihkalaš ja teorehtalaš symposia Guovdageainnus 13.–15.9.1993. Loahpparaporta s. 29–36. Guovdageaidnu: Sámi Allaskuvla.

Nickel, Klaus Peter 1994: Samisk grammatikk. Kárášjohka: Davvi Girji.

Nielsen, Konrad 1926: Lærebok i lappisk. I. Grammatik. Oslo: A.W. Brøggers boktrykkeris forlag.

Nielsen, Konrad 1979 (1932–1962): Lappisk (samisk) ordbok. Grunnet på dialektene i Polmak, Karasjok og Kautokeino. Oslo: Universitetsforlaget.

Pajunen, Anneli 2001: Argumenttirakenne. Asiaintilojen luokitus ja verbien käyttäytyminen suomen kielessä. Suomi 187. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Rédei, Karoly 1962: Die Postpositionen im Syrjänischen unter Berücksichtigung des Wotjakischen. Budapest: Akadémiai Kiadó.

Saarinen, Sirkka 2005: Mordwinisch lango/langa. – Finnisch-Ugrische Mitteilungen 28/29 s. 321–329.

Sammallahti, Pekka 1989: Sámi-suoma sátnegirji. Saamelais-suomalainen sanakirja. Ohcejohka: Jorgaleaddji Oy.

Sammallahti, Pekka 2005: Láidehus sámegiela cealkkaoahpa dutkamii. Kárášjohka: Davvi Girji.

Sammallahti, Pekka – Nickel, Klaus Peter 2006: Sámi-duiskka sátnegirji. Saamisch-deutsches Wörterbuch. Karasjok: Davvi Girji.

SAOB [Svenska Akademiens ordbok] = Ordbok över svenska språket. Utgiven av Svenska Akademien. Tjugoförsta bandet: pröjs–rem. 1957. Lund: A.-B. Ph. Lindstedts Univ.-bokhandeln.

Teleman, Ulf – Hellberg, Staffan – Andersson, Erik 1999: Svenska Akademiens grammatik. 3. Fraser. Stockholm: Svenska Akademien & Norstedts Ordbok.

Ylikoski, Jussi 2002: Zu den adverbialen Nominalkonstruktionen im Nordlappischen. – Finnisch-Ugrische Forschungen 57 s. 68–166. [Maiddái http://cc.oulu.fi/~jylikoski/zudenadv2.pdf]

Ylikoski, Jussi 2003: Defining non-finites: action nominals, converbs and infinitives. – SKY Journal of Linguistics 16 s. 185–237. [Maiddái http://cc.oulu.fi/~jylikoski/defining.pdf]

Ylikoski, Jussi 2004: Zu den adverbialen Nominalkonstruktionen im Nordsaamischen II. Finale Konstruktionen. – Finnisch-Ugrische Forschungen 58 s. 57–161. [Maiddái http://cc.oulu.fi/~jylikoski/zudenadv2.pdf]

Ylikoski, Jussi 2006: Davvisámegiela -nláhkai ~ -nládje -suffiksála ii-finihtta vearbaráhkadusat. – Sámi dieđalaš áigečála 1/2006 s. 18–38.

Published

2026-05-06

Issue

Section

Articles

How to Cite

Ylikoski, J. (2026). Remarks on the functions of adpositions in North Saami: the non-spatial use of the postpositions alde and ala. Sámi dieđalaš áigečála, (1), 39–61. https://doi.org/10.7557/sda.8742