Dialektala möten i skolmiljö

Gymnasieelever talar om och på dialekt

Authors

DOI:

https://doi.org/10.7557/12.7039

Keywords:

dialect, youths, upper secondary education, dialect levelling, focus groups, Värmland

Abstract

This article focuses on how students in two vocational upper secondary school programs talk about and speak in dialects in a geographical area where the dialect has long had a high cultural and social status. Two focus group discussions are analyzed to investigate both which perceptions of – and attitudes toward – dialects that are expressed and which dialectal features that the participants themselves actualize when in the focus group discussions. Based on a content analysis and a dialectal linguistic analysis, the article shows that the participants express definite and clear ideas and perceptions about dialects and dialectal language use, that the majority of them consider the dialect as their own and that they are proud of it. The article also shows that the students tend to position themselves by referring to their own variety of the dialect and to perceptions of ‘typical dialect speakers’. The results also show how the students use a large number of dialectal features during the two conversations.

References

Agha, Asif. 2007. Language and Social Relations. Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511618284 DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9780511618284

Andersson, Lars-Gunnar. 1985. Fult språk: Svordomar, dialekter och annat ont. Stockholm: Carlsson.

Barbour, Rosaline. 2018. Doing Focus Groups. London: Sage. https://doi.org/10.4135/9781526441836 DOI: https://doi.org/10.4135/9781526441836

Bockgård, Gustav & Nilsson, Jenny. 2011. Dialektologi möter interaktionsforskning. En introduktion till interaktionell dialektologi. I: Bockgård, Gustav & Nilsson, Jenny (red.). Interaktionell dialektologi. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen, S. 7-50.

Broberg, Richard. 2001. Språk- och kulturgränser i Värmland. En översikt och några synpunkter. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet.

Candefors Stæhr, Andreas & Larsen, Anne. 2020. Bornholm: The Terminal Stage of Dedialectalization. I: Maegaard, Marie, Monka, Malene, Køhler Mortensen, Kristine & Candefors Stæhr, Andreas (red.). Standardization as sociolingusitic change: A transversal study of three traditional dialect areas. New York / London: Routledge.

Davies, Bronwyn & Harré, Rom. 1990. Positioning: The Discursive Production of Selves. Journal for the Theory of Social Behaviour, 20(1), S. 43-63. https://doi.org/10.1111/j.1468-5914.1990.tb00174.x DOI: https://doi.org/10.1111/j.1468-5914.1990.tb00174.x

Friðriksson, Finnur. 2008. Language change vs. stability in conservative language communities: A case study of Icelandic. Diss. (Gothenburg monographs in linguistics 37) Göteborg: Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet.

Grundel, Ida. 2012. Den värmländska själen. I: Nilsson, Lennart, Aronsson, Lars & Norell, PO (red.). Värmländska landskap. Göteborg: SOM-institutet, S. 323-340.

Gunnarsdotter Grönberg, Anna. 2004. Ungdomar och dialekt i Alingsås. Diss. (Nordistica Gothoburgenisa 27) Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

VGF = Götlind, Johan & Landtmanson, Samuel, 1940-1950: Västergötlands folkmål. Vol. 1–4. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning 6.) Uppsala.

Helgander, John. 1996. Mobilitet och språkförändring. Exemplet Övre Dalarna och det vidare perspektivet. Falun: Högskolan Dalarna.

Horn, Greta. 2019. Dialektutjämning hos ungdomar i Helsingborgsområdet. Svenska landsmål och svenskt folkliv 2019. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien, S. 181-192.

Johnstone, Barbara. 2010a. Indexing the Local. I: Coupland, Nikolas (red.). Handbook of Language and Globalization. Oxford: Oxford University Press, S. 386-405. https://doi.org/10.1002/9781444324068.ch17 DOI: https://doi.org/10.1002/9781444324068.ch17

Johnstone, Barbara. 2010b. Language and geographical space. I: Auer, Peter & Schmidt, Jürgen Erich (red.). Language and space: An international handbook of linguistic variation. Berlin: De Gruyter Mouton, S. 1-17.

Johnstone, Barbara. 2013. Speaking Pittsburghese: The story of a dialect. Oxford: Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199945689.001.0001 DOI: https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199945689.001.0001

Kallstenius, Gottfrid. 1902. Värmländska bärgslagsmålets ljudlära. Diss. Uppsala universitet. Stockholm: Norstedt.

Køhler Mortensen, Kristine. 2020. Northern Jutland: Local Positioning and Global Orientation. I: Maegaard, Marie, Monka, Malene, Køhler Mortensen, Kristine & Candefors Stæhr, Andreas (red.). Standardization as sociolingusitic change: A transversal study of three traditional dialect areas. New York / London: Routledge, S. 80-113.

Monka, Malene. 2013. Sted och sprogforandring: En undersøgelse af sprogforandring i virkelig tid hos mobile og bofaste informanter fra Vinderup, Odder og Tinglev. Diss. Köpenhamn: Det Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet.

Monka, Malene. 2018. Place-making and Dialect: A Real Time Panel-study from two Danish Dialect Areas. I: Cornips, Leonie & de Rooij, Vincent (red.). The Sociolinguistics of Place and Belonging: Perspectives from the Margins. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, S. 213-237. https://doi.org/10.1075/impact.45.11mon DOI: https://doi.org/10.1075/impact.45.11mon

Monka, Malene, Quist, Pia & Skovse, Astrid Ravn. 2020. Place attachment and linguistic variation: A quantitative analysis of language and local attachment in a rural village and an urban social housing area. Language in Society, 49(2), S. 173-205. https://doi.org/10.1017/S0047404519000733 DOI: https://doi.org/10.1017/S0047404519000733

Morgan, David L. 1996. Focus Groups. Annual Review of Sociology, 22(1), S. 129-152. doi: 10.1146/annurev.soc.22.1.129. https://doi.org/10.1146/annurev.soc.22.1.129 DOI: https://doi.org/10.1146/annurev.soc.22.1.129

Morgan, David L. 1997. Focus groups as qualitative research. Thousand Oaks: Sage. https://doi.org/10.4135/9781412984287 DOI: https://doi.org/10.4135/9781412984287

Nilsson, Jenny. 2015. Stabilitet och förändring i norra Värmland – dialekten i Torsbyområdet 1940-tal och 2010-tal. Folkmålsstudier, 53 (2015), S. 167-198.

Nilsson, Jenny & Wenner, Lena. 2017. The unruly dialect variant [a]: The case of the opening of (ɛ) in the traditional Torsby dialect. I: Buchstaller, Isabelle & Siebenhaar, Beat (red.). Language Variation – European Perspectives VI : Selected Papers from the Eighth International Conference on Language Variation in Europe (ICLaVE 8), Leipzig, May 2015. Amsterdam: John Benjamins, S. 99-112. https://doi.org/10.1075/silv.19.06nil DOI: https://doi.org/10.1075/silv.19.06nil

Noreen, Adolf. 1877. Fryksdalsmålets ljudlära. Diss. Uppsala universitet. Upsala: Akademiska bokh.

Preston, Dennis R. 1996. Whaddayaknow?: The Modes of FolkLinguistic Awareness. Language Awareness, 5(1), S. 40-74. https://doi.org/10.1080/09658416.1996.9959890 DOI: https://doi.org/10.1080/09658416.1996.9959890

Preston, Dennis R. 1999a. Handbook of perceptual dialectology. Vol 1. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.

Preston, Dennis R. 1999b. Introduction. I: Preston, Dennis R (red.). Handbook of perceptual dialectology. Vol 1. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.

Quist, Pia. 2010. Untying the language-body-place connection: A study on linguistic variation and social style in a Copenhagen community of practice. I: Auer, Peter & Schmidt, Jürgen Erich (red.). Language and space: An international handbook of linguistic variation. Berlin: De Gruyter Mouton, S. 632-648. https://doi.org/10.1515/9783110220278.632 DOI: https://doi.org/10.1515/9783110220278.632

Quist, Pia. 2017. Sprog – krop – sted: Dialektsamfundets menigsskabende orden. I: Östman, Jan-Ola, Sandström, Caroline, Gustavsson, Pamela & Södergård, Lisa (red.). Ideologi, identitet, intervention: Nordisk dialektologi 10. Nordica Helsingiensia 48; Dialektforskning 5. Helsingfors: Helsingfors universitet, S. 57-71.

Robson, Colin & McCartan, Kieran. 2015. Real world research: A resource for users of social research methods in applied settings. Hoboken: John Wiley & Sons.

Røyneland, Unn. 2005. Dialektnivellering, ungdom og identitet: Ein komparativ studie av språkleg variasjon og endring i to tilgrensande dialektområde, Røros og Tynset. Diss. Oslo: Det humanistiske fakultet, Universitetet i Oslo.

Røyneland, Unn. 2020. Regional varieties in Norway revisited. I: Cerruti, Massimo & Tsiplakou, Stavroula (red.). Intermediate Language Varieties: Koinai and Regional Standards in Europe. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, S. 31-54. https://doi.org/10.1075/silv.24.02roy DOI: https://doi.org/10.1075/silv.24.02roy

Stjernholm, Katrine. 2013. Stedet velger ikke lenger deg, du velger et sted: Tre artikkler om språk i Oslo. Diss. Oslo: Universitetet i Oslo.

Sundgren, Eva. 2002. Återbesök i Eskilstuna: En undersökning av morfologisk variation och förändring i nutida talspråk. Diss. (Skrifter utgivna vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 56.) Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

Svahn, Margareta. 2007. Tendenser i skaraborgskt ungdomsspråk. I: Arboe, Torben (red.). Nordisk dialektologi og sociolingvistik: Foredrag på 8. Nordiske dialektologkonference, Århus 15.-18. august 2006. Aarhus: Aarhus universitet, S. 353-360.

Svahn, Margareta. 2021. Språkliga varieteter bland unga i Skövde. Svenska landsmål och svenskt folkliv. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien, S. 121-176.

Svahn, Margareta & Nilsson, Jenny. 2014. Dialektutjämning i Västsverige. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Teinler, Jannie. 2016. Dialekt där den nästan inte finns: En folklingvistisk studie av dialektens sociala betydelse i ett standardspråksnära område. Diss. (Skrifter utgivna vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 98.) Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

Warmland, Knut. 1997. Värmländsk ordbok. De värmländska dialekternas ordskatt samlad och presenterad av Knut Warmland. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Downloads

Published

2023-12-21