Böndernas agerande inför och anpassning till storskiftet i sydvästra Finland

Authors

  • Kirsi Laine Åbo universitet

DOI:

https://doi.org/10.7557/4.5906

Keywords:

peasants, enclosure, decision-making, household economy, agency, Finland

Abstract

This article examines peasants’ goals and means of negotiation in the reallocation of land or enclosure reform called storskifte in the late eighteenth and early nineteenth century in Southwest Finland. It stresses the agency of peasants and their actions in the quest for best practices. The study is based on the meeting minutes of the storskifte reform of 230 villages with mainly freeholders or crown tenants as stakeholders. This article shows how peasants balanced between individualism and collectivism in their decision making because their goals were opposite. They aimed to increase the freedom of work and decision making in the household economy. At the same time, the cooperation with neighbours was an important method of decreasing the workload and costs of farming. Sources indicate that peasants made agreements with each other so they could combine both goals. They achieved independence as farmers as well as low costs by combining consolidation of land with mutual agreements about cooperation in specific issues, but they allowed each other to do individual decisions, too. This kind of flexible solution-seeking behaviour provides a new perspective on the discussion about peasants and agricultural change.

References

Anttila, Olavi, Kartanosta kunnaksi: Jokioisten historia (Jokioinen: Jokioisten kunta, 1991).

Aronsson, Peter, ”Bondeidentitet i förändring: Från bonde till hemmansägare – från hushållsideologi till upplysning”, i Bondens självbild och natursyn, red. av Bo Larsson (Stockholm: Nordiska Museet, 1994), s. 7–19.

Bäck, Kalle, Bondeoppositionen och bondeinflytande under frihetstiden: Centralmakten och östgötaböndernas reaktioner i näringspolitiska frågor (Stockholm: LTs förlag, 1984).

Chayanov, A. V., Peasant Farm Organization (Moscow: The Co-operative Publishing House, 1925).

Elmgren, E. G., ”Tvenne aktstycken från Frihetstiden”, Historiallinen Arkisto, 6 (1878), 158–184.

Gadd, Carl-Johan, Det svenska jordbrukets historia: Den agrara revolutionen 1700–1870 (Stockholm: Natur och Kultur/LTs förlag, 2000).

Heckscher, Eli F., Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, 2:1: Det moderna Sveriges grundläggning (Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1949).

Heino, Ulla, Eurajoen historia 2 (Eurajoki: Eurajoen kunta ja seurakunta, 1990).

Henningsen, Peter, ”Peasant Society and the Perception of a Moral Economy: Redistribution and Risk Aversion in Traditional Peasant Culture”, Scandinavian Journal of History, 26:4 (2001), 271–296. https://doi.org/10.1080/034687501317155095

Isett, Christopher & Miller, Stephen, The Social History of Agriculture: From the Origins to Current Crises (Lanham: Rowman & Littlefield, 2017).

Jones, Peter M., Agricultural Enlightenment: Knowledge, Technology, and Nature, 1750–1840 (Oxford: Oxford University Press, 2016). https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780198716075.001.0001

Jutikkala, Eino, Suomen talonpojan historia (Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1958).

Kardell, Örjan, Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640–1900 (Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2004).

Karlsson, Folke, Mark och människor: Befolkning och försörjningsresurser i västra Småland 1800–1850 (Göteborg, 1976).

Kleimola, Erkki, Isojaot Tyrvään pitäjässä (Opublicerad avhandling, Helsingfors universitet, 1959).

Konersmann, Frank, ”Land and Labour Intensification in the Agricultural Modernization of Southwest Germany 1760–1860”, i Growth and Stagnation in European Historical Agriculture, red. av Mats Olsson & Patrick Svensson (Turnhout: Brepols, 2011), s. 141–165.

Korhonen, Teppo, Aita: Perinteiset aidat ja portit (Helsinki: Maahenki, 2013).

Kuusi, Sakari, Isojaon alkuvaiheet Pohjanmaalla (Helsinki: Suomen Historiallinen Seura, 1914).

Laakso, Veikko, Suur-Loimaan historia II (Loimaa: Alastaro, Loimaan kaupunki, Loimaan kunta ja Mellilä, 1994).

Laine, Kirsi, Maatalous, isojako ja talonpoikainen päätöksenteko Lounais-Suomessa 1750–1850 (Loimaa: Suomen maatalousmuseo Sarka, 2020). https://doi.org/10.37449/ennenjanyt.94480

Larsson, Jesper, Fäbodväsendet 1550–1920: Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem (Östersund: Jamtli förlag, 2009).

Louhimo, Esko, Isojako Muurlan pitäjässä (Opublicerad avhandling, Helsingfors universitet, 1952).

Lunden, Kåre, ”Some Causes of Change in a Peasant Economy: Interaction between Cultivated Area, Farming Population, Climate, Taxation and Technology”, Scandinavian Economic History Review, 22:2 (1974), 117–135. https://doi.org/10.1080/03585522.1974.10407789

Mannila, Olavi, ”Isojaon vaikutus kyläyhteisön hajoamiseen Orimattilan pitäjässä”, Kotiseutu, 1956:2, 100–106.

Modée, R. G., Utdrag utur alle ifrån 1754 års slut utkomne publique handlingar, placater, förordningar, resolutioner och publicationer, sjette delen, til 1758 års slut (Stockholm: Grefing, 1761).

Myrdal, Janken, ”Hägnaderna, arbetstiderna och bygdelaget”, i Landbon, ladan och lagen och hägnaderna, arbetstiden och bygdelaget samt ytterligare 20 agrarhistoriska artiklar, red. av Anders Perlinge (Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 1996), s. 135–145.

Nyström, Lars & Hallberg, Erik, ”Two Parallel Systems: The Political Economy of Enclosures and Open Fields on the Plains of Västergötland, Western Sweden, 1805–65”, Historia Agraria, 76 (2018), 85–122. https://doi.org/10.26882/histagrar.076e03n

Olai, Birgitta, Storskiftet i Ekebyborna: Svensk jordbruksutveckling avspeglad i en östgötasocken (Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1983).

Olai, Birgitta, ”…till vinnande af ett redigt Storskifte…”: En komparitiv studie av storskiftet i fem härader (Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1987).

Olsson, Mats, Skatta dig lycklig: Jordränta och jordbruk i Skåne 1660–1900 (Hedemora: Gidlunds förlag, 2005).

Olsson, Mats & Svensson, Patrick, ”Agricultural Growth and Institutions: Sweden, 1700–1860”, European Review of Economic History, 14:2 (2010), 275–304. https://doi.org/10.1017/S1361491610000067

Olsson, Mats & Svensson, Patrick, ”The Landlords Lag – Productivity on Peasant Farms and Landlord Demesnes During the Agricultural Revolution in Sweden 1700–1860”, Scandinavian Economic History Review, 64:1 (2016), 55–71. https://doi.org/10.1080/03585522.2015.1123767

Paloposki, Toivo J., Suomen talouden kehittäminen 1750–1760-lukujen valtiopäiväpolitiikassa (Helsinki: Suomen Historiallinen Seura, 1976).

Saarenheimo, Juhani, ”Isojako”, i Suomen maatalouden historia, osa 1: Perinteisen maatalouden aika esihistoriasta 1870-luvulle, red. av Viljo Rasila, Eino Jutikkala & Anneli Mäkelä-Alitalo (Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2003), s. 349–364.

Scott, James C., Weapons of the Weak: Everyday Forms of Peasant Resistance (New Haven: Yale University Press, 1985).

Soininen, Arvo M., Vanha maataloutemme: Maatalous ja maatalousväestö Suomessa perinnäisen maatalouden loppukaudella 1720-luvulta 1870-luvulle (Helsinki: Suomen Maataloustieteellinen Seura, 1974). https://doi.org/10.23986/afsci.71864

Svensson, Henrik, ”Enskiftena före enskiftet – pionjärerna i praktiken”, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 55 (2008), 39–56.

Svensson, Patrick, ”Peasants and Entrepreneurship in the Nineteenth-Century Agricultural Transformation of Sweden”, Social Science History, 30:3 (2006), 387–429. https://doi.org/10.1215/01455532-2006-003

Talvitie, Petri, Kyläosuudesta yksityiseen maanomistukseen: Isojako Länsi-Uudellamaalla 1700-luvulla (Helsinki; Helsingin yliopisto, 2013).

Talvitie, Petri, ”Hämäläistalonpojat ja isojako 1760-luvulla”, Ennen ja nyt. Historian tietosanomat, 16:2 (2016)

Talvitie, Petri, Taistelu perintökirjasta: Talonpojat, aateli ja kruununtilojen perinnöksiostot 1700-luvun Suomessa ja Ruotsissa (Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2020).

Viikki, Raimo, Suur-Huittisten historia II (Huittinen: Huittinen, Kauvatsa, Keikyä, Kokemäki ja Vampula, 1973).

Downloads

Published

2021-07-02

Issue

Section

Articles