6. Riskabealit ja riska oažžut váibmo- ja varrasuotnavigiid

Authors

DOI:

https://doi.org/10.7557/7.6468

Keywords:

váibmo- ja varrasuotnavigit, SAMINOR, sápmelaččat

Abstract

Kapihtal válddaha váibmo- ja varrasuotnadávddaid riskkaid sápmelaččain ja eará čearddalaččain geat orrot seammá guovlluin Davvi-Norggas. Čállosa vuođđun leat golbma artihkkala mat leat oassin Fimbenáilluántte-Susánna/Susanna Ragnhild Andersdatter Siri doavttergrádabarggus. Dáhtavuođđun leat ges dieđut jearahallanskoviin, klinihkalaš iskkademiin ja varraiskosiin mat čohkkejuvvojedje dearvvašvuođa- ja eallindilleiskkademiin SAMINOR 1 ja 2, mat čađahuvvojedje jagiin 2003–2004 ja 2012–2014. Dáhtát SAMINOR 2 iskkadeamis čájehit ahte sápmelaččain ja eará čearddalaččain leat hui seammá dásis dábálaš riskafáktorat váibmo- ja varrasuotnadávddaide, sihke go ledje árvvoštallon sierra ja ovttas riskakalkuláhtoriin (NORRISK 2) mii mearra 10-jagi riskka oažžut váibmodohppehaga ja vuoiŋŋaščaskkástaga. Buohtastahttin SAMINOR 1 ja 2 dáhtain čájehii mearkkašahtti njiedjama kolesterolas, varradeattus, borgguheamis ja gaskamearálaš rehkenaston 10-jagi riskkas (merrojuvvon NORRISK 2 riskascoriin). Varradeaddodálkkasgeavaheapmi
lassánii dievdduin, muhto ii nissoniin, ja goappaš sohkabeliin stuorui seakkášmihttu mearkkašahtti dien guovtti dearvvašvuođaiskkadeami gaskkas. Čearddalaš erohusat eai lean mearkkašahttit, eai nissoniin eaige dievdduin. Joatkevaš dutkamis čuovuimet oasseváldiid SAMINOR 1:is ja buohtastahtiimet sin riska dohppehallot váibmodohppehahkii dahje vuoiŋŋaščaskkástahkii, dan rájes go bohte iskkadeapmái jagiin 2003–2004 gitta lohppii jagis 2016. Buohcceviessosisačálihemiid ja jápminsivvaregistara (Dødsårsaksregisteret) dieđuid vuođul guorahalaimet lei go sápmelaččain ja eará čearddalaččain seamma riska jápmit dahje gártat buohccivissui váibmodohppehaga, koronára váibmovigi, vuoiŋŋašdohppehaga, vuoiŋŋaščaskkástaga geažil dahje muhtin seahkalas dávddaide gullevaččat juogo vuoiŋŋamaččaide dahje váibmo- ja varrasuonaide. Sápmelaččaid ja eará čearddalaččain ledje unna erohusat riska dáfus muhto sápmelaččain lei birrasiid 30 % alibut riskka go eará čearddalaččain oažžut vuoiŋŋašdohppehaga dahje vuoiŋŋaščaskkástaga. Vejolaččat sáhttá sápmelaččaid vuollegeappot rumašallodat leat oassin čilgehusas dasa.

Downloads

Download data is not yet available.

Metrics

Metrics Loading ...

Author Biographies

Susanna Ragnhild Andersdatter Siri, UiT Norgga árktalaš universitehta

Fimbenáilluántte- ja Gárenniillasmáhteristena-Susánna, lea bargan guovddážis 2015 rájes. Ovdal go álggii guovddážii lea son bargan 12 jagi bio-inšenevran ja čállán masterbarggu álbmotdearvvašvuođadiehtagis mas geavahii dáhtaid SAMINOR iskkadeamis. Guovvamánus 2021 nákkáhallai son doavttirbarggunis mas lei fáddá riskafáktorat ja riskka váibmo- ja varrasuotnavigiide, ja 6. kapihttalis muitala gávdnosiid dan barggus. Su dieđalaš barggut leat almmuhuvvon Susánna Ragnhild Andersdatter Siri nama vuođul. Otne son bargá guovddážis seniorinšenevra virggis gos goziha ja ovddida bargguid gullevaččat varraiskkosiidda mat leat vurkejuvvon SAMINOR biobáŋkui.

Tonje Braaten, UiT Norgga árktalaš universitehta

Tonje Braaten lea statistihkere jïh voestesamanuensise epidemiologijesne jïh biostatistihkesne Seabradahkemedisijnen Instituhtesne, UiT Nöörjen arktiske universiteete. Dïhte uvtemes ektiedimmiem åtna årrojegoerehtæmman «Kvinner og kreft» jïh lea meatan orreme gelline goerehtimmine kreeftevaahran bïjre jïh man vihkeles jieledevuekie, reproduktijve histovrije jïh beapmoe lea. Tonje joekoen stoerre ïedtjem åtna sosijaale joekehtsijstie skïemtjelassevaahresne jïh jaemedevaahresne jieleden tjïrrh jïh boelvi tjïrrh. Dïhte aaj ph.d-studeenth bïhkedamme goerehtimmine vaajmoe- jïh vïrreåerieskïemtjelassijste SAMINOR:esne.

Bjarne K. Jacobsen, UiT Norgga árktalaš universitehta

Bjarne K. Jacobsen lea professovre epidemiologijesne Seabradahkemedisijnen Instituhtesne, UiT arktiske universiteetesne, jïh lea 1981 raejeste dotkeminie gïehtelamme saaserimmien jïh fåantoej bïjre gellide ovmessie kronihkeles skïemtjelasside, uvtemes vaajmoevïrreåerieskïemtjelassh. Bjarne ektiedimmiem åtneme Saemien healsoedotkemejarngese aktem boelhkem. 4. kapihtele leavloen jïh bijjieleavloen bïjre lea såemiesmearan altese dotkeme leavloeevtiedimmien bïjre SAMINOR:esne jïh Tromsø-goerehtimmesne.

References

Njølstad I, Arnesen E, Lund-Larsen PG. Body height, cardiovascular risk factors, and risk of stroke in middle-aged men and women. A 14-year follow-up of the Finnmark study. Circulation 1996;94(11):2877-2882. https://doi.org/10.1161/01.CIR.94.11.2877. DOI: https://doi.org/10.1161/01.CIR.94.11.2877

Njølstad I, Arnesen E, Lund-Larsen PG. Cardiovascular diseases and diabetes mellitus in different ethnic groups: the Finnmark study. Epidemiology 1998;9(5):550-556. DOI: https://doi.org/10.1097/00001648-199809000-00014

Tynes T, Haldorsen T. Mortality in the Sami population of North Norway, 1970-98. Scand J Public Health 2007;35(3):306-312. https://doi.org/10.1080/14034940701226159. DOI: https://doi.org/10.1080/14034940701226159

Tverdal A. Cohort study of ethnic group and cardiovascular and total mortality over 15 years. J Clin Epidemiol 1997;50(6):719-723. https://doi.org/10.1016/S0895-4356(97)00021-8. DOI: https://doi.org/10.1016/S0895-4356(97)00021-8

Eliassen B-M, Graff-Iversen S, Braaten T, et al. Prevalence of self-reported myocardial infarction in Sami and non-Sami populations: the SAMINOR study. Int J Circumpolar Health 2015;74:24424. https://doi.org/10.3402/ijch.v74.24424. DOI: https://doi.org/10.3402/ijch.v74.24424

Siri SRA, Braaten T, Jacobsen BK, et al. Distribution of risk factors for cardiovascular disease and the estimated 10-year risk of acute myocardial infarction or cerebral stroke in Sami and non-Sami populations: The SAMINOR 2 Clinical Survey. Scand J Public Health 2018;46(6):638-646. https://doi.org/10.1177/1403494818773534. DOI: https://doi.org/10.1177/1403494818773534

Siri SRA, Eliassen BM, Jacobsen BK, et al. Changes in conventional cardiovascular risk factors and the estimated 10-year risk of acute myocardial infarction or cerebral stroke in Sami and non-Sami populations in two population-based cross-sectional surveys: the SAMINOR Study. BMJ Open 2019;9(7):e028939. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2019-028939. DOI: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2019-028939

Siri SRA, Eliassen BM, Broderstad AR, et al. Coronary heart disease and stroke in the Sami and non-Sami populations in rural Northern and Mid Norway—the SAMINOR Study. Open Heart 2020;7(1):e001213. http://dx.doi.org/10.1136/openhrt-2019-001213. DOI: https://doi.org/10.1136/openhrt-2019-001213

Nystad T, Melhus M, Brustad M, et al. Ethnic differences in the prevalence of general and central obesity among Sami and Norwegian population: The SAMINOR study. Scand J Public Health 2010;38(1):17-24. https://doi.org/10.1177/1403494809354791. DOI: https://doi.org/10.1177/1403494809354791

Laitinen J, Näyhä S, Sikkilä K, et al. Diet and cardiovascular risk factors among Lapp and Finnish reindeer herders. Nutr Res 1996;16(7):1083-1093. https://doi.org/10.1016/0271-5317(96)00113-3. DOI: https://doi.org/10.1016/0271-5317(96)00113-3

Edin-Liljegren A, Hassler S, Sjölander P, et al. Risk factors for cardiovascular diseases among Swedish Sami-a controlled cohort study. Int J Circumpolar Health Suppl 2004;63:292-297. https://doi.org/10.3402/ijch.v63i0.17922. DOI: https://doi.org/10.3402/ijch.v63i0.17922

Sjölander P, Hassler S, Janlert U. Stroke and acute myocardial infarction in the Swedish Sami population: incidence and mortality in relation to income and level of education. Scand J Public Health 2008;36(1):84-91. https://doi.org/10.1177/1403494807085305. DOI: https://doi.org/10.1177/1403494807085305

Soininen L, Pukkola E. Mortality of the Sami in northern Finland 1979-2005. Int J Circumpolar Health 2008;67(1):43-55. https://doi.org/10.3402/ijch.v67i1.18227 DOI: https://doi.org/10.3402/ijch.v67i1.18227

Emerging Risk Factors Collaboration. Adult height and the risk of cause-specific death and vascular morbidity in 1 million people: individual participant meta-analysis. Int J Epidemiol 2012;41(5):1419-1433. https://doi.org/10.1093/ije/dys086. DOI: https://doi.org/10.1093/ije/dys086

Lai FY, Nath M, Hamby SE, et al. Adult height and risk of 50 diseases: a combined epidemiological and genetic analysis. BMC Med 2018;16(1):187. https://doi.org/10.1186/s12916-018-1175-7. DOI: https://doi.org/10.1186/s12916-018-1175-7

Kvinne som får hjerteinfarkt

Published

2022-03-16

How to Cite

Siri, S. R. A., Braaten, T., & Jacobsen, B. K. (2022). 6. Riskabealit ja riska oažžut váibmo- ja varrasuotnavigiid. Septentrio Reports, (2). https://doi.org/10.7557/7.6468

Issue

Section

Book chapters