Avtal mellan samebyar och exploatörer

Hur påverkas renens välmående?

Forfattere

  • Rasmus Kløcker Larsen Stockholm Environment Institute
  • Jannie Staffansson
  • Inger-Anne Omma
  • Rebecca Lawrence

DOI:

https://doi.org/10.7557/10.6421

Sammendrag

Det blir allt vanligare att samebyar och verksamhetsutövare sluter avtal i samband med exploatering av mark och naturresurser. Detta kan ses som ett försök från parterna att fylla ett glapp i statens lagstiftning vad gäller hanteringen av samebyarnas egendomsrätt (renskötselrätten) i planering och tillståndsprocesser. Internationell forskning visar att avtal potentiellt sett kan vara ett positivt verktyg för att införliva urfolksrättigheter i resursförvaltningen – men att det också kan medföra stora risker.

Denna rapport presenterar, och det för första gången, en utvärdering av innehållet i ett urval av dessa olika avtal mellan samebyar och exploatörer i Sverige. Utvärderingen har gjorts utifrån samebyarnas eget perspektiv, med en skala och ett antal kriterier som fokuserar på hur avtalen påverkar samebyarnas möjligheter att säkerställa renens välmående. Skalan består av fem nivåer (+1 till -4) och kriterierna har rangordnats utifrån samtal med experter på avtalsförhandling eller kunskapsbärare, sammanlagt 12 personer. Totalt samlades 15 avtal in från fem samebyar. Avtalen fördelar sig på följande exploateringar: vindkraft, turistanläggning, biltestverksamhet, vattenkraft, bergtäkt och idrottsverksamhet. För att skydda samebyarnas integritet och respektera avtalssekretessen presenteras alla resultat i anonymiserad form. Det går alltså inte att spåra vara sig sameby, bolag eller projekt i rapportens text.

Resultaten visar att endast ett fåtal avtal innehåller klausuler på nivåerna +1, 0 eller -1, som ur samebyarnas perspektiv är mer fördelaktiga för renens välmående. Samtidigt finns en dominans av klausuler på nivåerna -3 och -4, som är det sämsta för renens välmående.

Den övergripande slutsatsen är därför att avtalen ger mycket begränsade fördelar för samebyarna och främst utgör betydande risker. Särskild tydligt var detta i ett flertal vindkraftsavtal med en riskfylld kombination av -4 klausuler, nämligen öppet samtycke (tillåter odefinierade projekt), munkavelsklausul (avsäger sig rätten att protestera hos myndigheter eller i domstol), och sekretessklausuler (förlorar möjligheten att berätta om problemen eller söka stöd hos utomstående). Resultaten befäster en bild av att avtalen cementerar ojämlika maktrelationer, och det till bolagets fördel. De pekar även på att avtalen ofta utgör ett “tillverkat samtycke”, det vill säga att samebyar ingår avtal därför att de inte upplever sig ha annat val.

En stor utmaning för urfolk världen över är att de inte vet vad de faktisk kan kräva i en avtalsförhandling. Det är därför viktigt att lyfta fram positiva exempel, även om de i nuläget är få till antalet. I vår studie finns exempel på hur samebyar förhandlat sig till möjligheten att helt stänga av en verksamhet vid behov för renskötseln, samt en form för vinstdelning. Nära hälften av avtalen innehöll också klausuler om att bolagen ska ta väsentlig hänsyn till renskötseln i sin verksamhet och samtliga samebyar hade undvikit skrivningar som kan ge sken av att de frånsäger sig renskötselrätten.

Inget av avtalen innehöll emellertid klausuler som på ett meningsfullt sätt ersätter renens förlust av betesmark eller tillgång till bete. Klausuler angående samverkan fokuserar på olika former för samråd, utan krav på det aktuella bolaget att beakta samebyns synpunkter. Därutöver fanns klausuler som ensidigt ger bolagen möjlighet att omförhandla eller helt säga upp avtalet. Det är även vanligt förekommande med krav på samebyarna att bidra med sin kunskap och arbetstid utan ersättning, det vill säga att samebyarna ska bidra gratis till att främja bolagets verksamhet.

En viktig slutsats i rapporten är att samebyarna måste våga börja tänka större kring vad som kan ingå i ett avtal. Bara för att avtalen idag mest handlar om ersättning och kompensationsåtgärder betyder inte det att de måste vara begränsade till enbart detta. Det finns många exempel internationellt, bland annat från Australien och Kanada, där avtal även innefattar principer om vinstdelning, vetorätt över eventuell expansion av projektet och möjligheter för urfolken att helt lägga ner en verksamhet om avtalens villkor inte uppfylls. Det ligger ofrånkomligen i bolagens intresse att begränsa avtalens ambitionsnivå och därför komma med svar som att “sådant inte kan ingå i ett avtal”. Samebyar som väljer att ingå avtalsförhandlingar behöver i högre grad utmana sådana argument med utgångspunkt i rätten till självbestämmande och vidga gränserna för vad som rimligen bör finnas med i ett avtal.

Forfatterbiografier

Rasmus Kløcker Larsen, Stockholm Environment Institute

Forsker

Jannie Staffansson

Konsulent

Inger-Anne Omma

Advokat

Rebecca Lawrence

Statsviter

Referanser

Bengtsson, B. 2002. Renskötselrätten i rättssystemet, bokkapitel i Lödrup, P., m.fl. (red.): Rettsteori og rettsliv, festskrift till Carsten Smith till 70-årsdagen 13 juli 2002, Uppsala: Universitetsförlaget.

Berman, M. Loefller, R., Schmidt, J. I. 2020. Long-term benefits to Indigenous communities of extractive industry partnerships: Evaluating the Red Dog Mine, Resources Policy 66: 101609. https://doi.org/10.1016/j.resourpol.2020.101609

Brännström, M. 2017. Skogsbruk och renskötsel på samma mark: en rättsvetenskaplig studie av äganderätten och renskötselrätten. Doktorsavhandling, Umeå Universitet. https://doi.org/10.7557/2.37.1.4138

Brigg, M. 2018. Native title colonialism, racism, and mining for manufactured consent. New Matilda 30 January. https://newmatilda.com/2018/01/30/native-title-colonialism-racismadani-and-the-manufacture-of-consent-for-mining/.

CERD (Committee on the Elimination of Racial Discrimination) 2020. Opinion approved by the Committee under article 14 of the Convention concerning communication No. 54/2013, CERD/C/102/D/54/2013.

Drugge, A-L. 2016. Ethics in indigenous research: past experiences - future challenges, Umeå: University Press.

Greenwood, D. J., & Levin, M. 2007. Introduction to Action Research: Social Research for Social Change. London: Sage. https://doi.org/10.4135/9781412984614

Hoicka, C. E., Savic, K., Campney, A. Reconciliation through renewable energy? A survey of Indigenous communities, involvement, and peoples in Canada, Energy Research & Social Science 74: 101897. https://doi.org/10.1016/j.erss.2020.101897

Kløcker Larsen, R., Boström, M., Muonio sameby, 2021. "De kör över en ändå": Konsekvenser av gruvan i Kaunisvaara för Muonio sameby, Working Paper, Stockholm Environment Institute. https://doi.org/10.51414/sei2021.002

Lawrence, R. & Kløcker Larsen, R. 2017. The politics of planning: assessing the impacts of mining on Sami Lands, Third World Quarterly: 1-17. https://doi.org/10.1080/01436597.2016.1257909

Länsstyrelsen i Norrbotten, 2015. Ökad samverkan mellan rennäring och gruvnäring. http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/publikationer/2016/Pages/okad-samverkan.aspx.

Naturvårdsverket, 2017. Yttrande i mål nr. M 6328-16 angående överklagande av tillstånd till vindkraftspark vid Hornmyran i Lycksele kommun, yttrande till Mark- och miljööverdomstolen, ärendenr. NV-08309-16.

Nordin, Å. 2007. Renskötseln är mitt liv - analys av den samiska renskötselns värden, Umeå Universitet.

O'Faircheallaigh, C. 2004. Evaluating agreements between indigenous peoples and resource developers, Honour Among Nations: Treaties and Agreements with Indigenous People.

O'Faircheallaigh, C. 2016. Negotiations in the Indigenous world. Aboriginal peoples and the extractive industry in Australia and Canada. New York: Routledge.

O'Faircheallaigh C & Corbett T. 2005. Indigenous participation in environmental management of mining projects: the role of negotiated agreements, Environmental Politics 4: 629-47. https://doi.org/10.1080/09644010500257912

Papillon, M & Rodon, T. 2016. Proponent-Indigenous agreements and the implementation of the right to free, prior, and informed consent in Canada, Environmental Impact Assessment Review 62: 216-224. https://doi.org/10.1016/j.eiar.2016.06.009

Raitio, K. Allard, C. & Lawrence, R. 2020. Mineral extraction in Swedish Sápmi: The regulatory gap between Sami rights and Swedish mining permitting practices. Land Use Policy vol. 99. https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2020.105001

Sulyandziga, L. 2019. Indigenous peoples and extractive industry encounters: Benefit-sharing agreements in Russian Arctic, Polar Science 21: 68-74. https://doi.org/10.1016/j.polar.2018.12.002

Szablowski D. 2010. Operationalizing free, prior, and informed consent in the extractive industry sector? Examining the challenges of a negotiated model of justice, Canadian Journal of Development Studies 30: 111-130. https://doi.org/10.1080/02255189.2010.9669284

Thériault, S., Bourgeois, S., Boirin-Fargues, Z. 2021. Indigenous peoples' agency within and beyond rights in the mining context: The case of the Schefferville region, The Extractive Industries and Society, online. https://doi.org/10.1016/j.exis.2021.100979

Wilson, E. What is Benefit Sharing? Respecting Indigenous Rights and Addressing Inequities in Arctic Resource Projects, Resources 8(74). https://doi.org/10.3390/resources8020074

Nedlastinger

Publisert

2022-01-19

Hvordan referere

Kløcker Larsen, R., Staffansson, J., Omma, I.-A., & Lawrence, R. (2022). Avtal mellan samebyar och exploatörer: Hur påverkas renens välmående?. Samisk senters skriftserie, (22). https://doi.org/10.7557/10.6421