Helseskaping og helserisiko i skulekvardagen

Erfarte paradoks om ungdomsskuleelevars helse og skulehelsetenestas rolle blant elevar, lærarar og skuleleiing

Forfattere

DOI:

https://doi.org/10.7557/14.6821

Emneord (Nøkkelord):

helsefremjande skular, skulehelseteneste, ungdomsskuleelevar, lærarar, skuleleiing, tverrfaglegheit

Sammendrag

Målet med studien var å gje auka innsikt i helseutfordringar hjå barn og unge, samt i skulens og skulehelsetenestas rolle, sett frå elev-, lærar- og skuleleiarperspektiv. Fire fokusgruppeintervju med ungdomsskuleelevar, lærarar og leiing (N = 26) vart utført ved ein stor skule i Sør-Noreg. Data vart analysert med kvalitativ innhaldsanalyse. Tre tema og ni subtema vart identifisert. Desse avdekka to paradoks: (i) elevane sine helseutfordringar vart opplevd som komplekse, mens skulehelsetenesta var lite tverrfagleg og lite tilgjengeleg, og (ii) skulekvardagen vart erfart å påverka elevane si helse, men det mangla helsekompetanse i skulen (blant elevar, lærarar og leiing). Studien peikar på at skulen har eit potensiale for å vera ein helseskapande arena, og at samskapingsprosessar som involverer elevar, lærarar, leiing og ei  skulehelseteneste med tverrfaglege team vil kunne bidra til meir autonomistøttande, prososiale og helsefremjande skulemiljø

Statistikk

Laster statistikk…

Forfatterbiografier

Marta Olsen Søfteland, Stavanger kommune

Fysio- og ergoterapitjenesten, Fysioterapeut med master i helsevitenskap

Mikkel Magnus Thørrisen, OsloMet - storbyuniversitetet / Universitetet i Stavanger

Fakultet for helsevitenskap, institutt for rehabiliteringsvitenskap og helseteknologi / Fakultet for helsevitenskap, avdeling for folkehelse, Førsteamanuensis

 

Randi Wågø Aas, OsloMet- storbyuniversitetet / Universitetet i Stavanger

Fakultet for helsevitenskap, institutt for rehabiliteringsvitenskap og helseteknologi / Fakultet for helsevitenskap, avdeling for folkehelse, Professor i arbeidshelse

Referanser

Arpino, B., Gumà, J., & Julià, A. (2018). Early-life conditions and health at older ages: the mediating role of educational attainment, family and employment trajectories. PLoS ONE, 13(4). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0195320

Bains, R. M., & Diallo, A. F. (2016). Mental health services in school-based health centers: systematic review. The Journal of School Nursing, 32(1), 8-19. https://doi.org/10.1177/1059840515590607

Bakken, A. (2022). Ungdata 2022. Nasjonale resultater (NOVA-rapport 5/22). OsloMet – storbyuniversitetet.

Baltag, V., Pachyna, A., & Hall, J. (2015). Global overview of school health services: data from 102 countries. Health Behavior and Policy Review, 2(4), 268-283. https://doi.org/10.14485/HBPR.2.4.4

Borg, E., Wittrock, C., Lyng, S. T., Tøge, A. G., & Restad, F. (2022). Tverrfaglig samarbeid i skolen. En oppfølgingsstudie av Et lag rundt eleven-prosjektet (AFI-rapport 2022:09). OsloMet – storbyuniversitetet.

Bråten, R. H., & Sten-Gahmberg, S. (2022). Unge uføre og veien til uføretrygd. Søkelys på arbeidslivet, 39(2), 1-19. https://doi.org/10.18261/spa.39.1.4

Burrows, T., Whatnall, M., Patterson, A., & Hutchesson, M. (2017). Associations between dietary intake and academic achievement in college students: a systematic review. Healthcare, 5(4). https://doi.org/10.3390/healthcare5040060

Clausen, L. T., Schmidt, C., Aagaard-Hansen, J., Reinbach, H. C., Toft, U., & Bloch, P. (2019). Children as visionary change agents in Danish school health promotion. Health Promotion International, 34(5). https://doi.org/10.1093/heapro/day049

De nasjonale forskningsetiske komiteene. (2018, 4. desember). Forskningsetiske retningslinjer for samfunnsvitenskap, humaniora, juss og teologi. https://www.forskningsetikk.no/retningslinjer/hum-sam/forskningsetiske-retningslinjer-for-samfunnsvitenskap-og-humaniora/

Ekornes, S. (2015). Teacher perspectives on their role and the challenges of inter-professional collaboration in mental health promotion. School Mental Health, 7(3), 193-211. https://doi.org/10.1007/s12310-015-9147-y

Federici, R. A., Helleve, A., Midthassel, U. V., Bergene, A. C., & Alne, R. (2021). Et lag rundt eleven. Økt helsesykepleierressurs i systemrettet og strukturert samarbeid med skole – en oppfølgingsstudie (Rapport 2021:23). NIFU.

Federici, R. A., Helleve, A., Midthassel, U. V., Salvanes, K. V., Pedersen, C., Bergene, A. C., Bru, L. E., Rønsen, E., Vika, K. S., & Wollscheid, S. (2020). Et lag rundt eleven. Økt helsesykepleierressurs i systemrettet og strukturert samarbeid med skole – en effektevaluering (Rapport 2020:23). NIFU.

Fedoryshyn, N. (2019, 31. mai). Flere unge uføre – færre arbeider samtidig. Statistisk sentralbyrå. https://www.ssb.no/sosiale-forhold-og-kriminalitet/artikler-og-publikasjoner/flere-unge-ufore-faerre-arbeider-samtidig

Frøyland, L. R., & Stefansen, K. (2023). Unges utsatthet for digitale seksuelle krenkelser. Nordisk tidsskrift for ungdomsforskning, 4(1), 1-18. https://doi.org/10.18261/ntu.4.1.1

Fugelli, P., & Ingstad, B. (2014). Helse på norsk. God helse slik folk ser det. Gyldendal akademisk.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Granrud, M. D., Bisholt, B., Anderzen-Carlsson, A., & Steffenak, A. K. M. (2020). Overcoming barriers to reach for a helping hand: adolescent boys’ experience of visiting the public health nurse for mental health problems. International Journal of Adolescence and Youth, 25(1), 649-660. https://doi.org/10.1080/02673843.2020.1711529

Granrud, M. D., Steffenak, A. K. M., & Theander, K. (2019). Gender differences in symptoms of depression among adolescents in Eastern Norway: results from a cross-sectional study. Scandinavian Journal of Public Health, 47(2), 157-165. https://doi.org/10.1177/1403494817715379

Gubbels, J., van der Put, C. E., & Assink, M. (2019). Risk factors for school absenteeism and dropout: a meta-analytic review. Journal of Youth and Adolescence, 48(9), 1637-1667. https://doi.org/10.1007/s10964-019-01072-5

Haugan, T., Muggleton, S., & Myhr, A. (2021). Psychological distress in late adolescence: the role of inequalities in family affluence and municipal socioeconomic characteristics in Norway. PLoS ONE, 16(7). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0254033

van der Heijden, K. B., Vermeulen, M. C. M., Donjacour, C. E. H. M., Gordijn, M. C. M., Hamburger, H. L., Meijer, A. M., van Rijn, K. J., Vlak, M., & Weysen, T. (2018). Chronic sleep reduction is associated with academic achievement and study concentration in higher education students. Journal of Sleep Research, 27(2), 165-174. https://doi.org/10.1111/jsr.12596

Helleve, A., Midthassel, U. V., & Federici, R. A. (2022). Finding the balance between collaboration and autonomy among school nurses in interactions with school. The Journal of School Nursing, 38(2), 184-193. https://doi.org/10.1177/1059840520918924

Helsedirektoratet. (2017). Nasjonal faglig retningslinje for det helsefremmende og forebyggende arbeidet i helsestasjon, skolehelsetjeneste og helsestasjon for ungdom. https://www.helsedirektoratet.no/retningslinjer/helsestasjons-og-skolehelsetjenesten

Hovland, E. (2021). Elever trenger lærere med kunnskap om psykisk helse. Spesialpedagogikk, nr. 2/2020, 5-9.

Jahre, H., Grotle, M., Smedbråten, K., Richarden, K. R., Bakken, A., & Øiestad, B. E. (2021). Neck and shoulder pain in adolescents seldom occur alone: results from the Norwegian Ungdata survey. European Journal of Pain, 25(8), 1751-1759. https://doi.org/10.1002/ejp.1785

Jonassen, R., Hilland, E., Harmer, C. J., Abebe, D. S., Bergem, A. K., & Skarstein, S. (2021). Over-the-counter analgesics use is associated with pain and psychological distress among adolescents: a mixed effects approach in cross-sectional survey data from Norway. BMC Public Health, 21(1). https://doi.org/10.1186/s12889-021-12054-3

Kunnskapsdepartementet. (2017). Verdier og prinsipper for grunnopplæringen – Overordnet del av læreplanverket. Henta 22. september 2023 frå https://www.regjeringen.no/contentassets/53d21ea2bc3a4202b86b83cfe82da93e/overordnet-del---verdier-og-prinsipper-for-grunnopplaringen.pdf

Larsen, M. H., & Christiansen, B. (2015). Hvordan bidrar lærere til å fremme elevenes psykiske helse? Tidsskriftet FoU i praksis, 9(1), 133-150.

Lassemo, E., & Melby, L. (2020). Helsesykepleiere i helsestasjons- og skolehelsetjenesten. Status, utvikling og behov (Rapport 2020:01346). Sintef.

Lillejord, S., Børte, K., Ruud, E., & Morgan, K. (2017). Stress i skolen – en systematisk kunnskapsoversikt (KSU 4/2017). Kunnskapssenter for læring.

Malterud, K. (2012). Fokusgrupper som forskningsmetode for medisin og helsefag. Universitetsforlaget.

Martinsson, E., Garmy, P., & Einberg, E. L. (2021). School nurses’ experience of working in school health service during the COVID-19 pandemic in Sweden. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(13). https://doi.org/10.3390/ijerph18136713

Meld. St. 13 (2018-2019). Muligheter for alle – Fordeling og sosial bærekraft. Finansdepartementet. https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/meld.-st.-13-20182019/id2630508/

Melås, A. M. (2020). Innsikt fra ungdommenes distriktspanel (Rapport 1/2020). RURALIS – Institutt for rural- og regionalforskning.

Moen, Ø. L., & Jacobsen, I. C. R. (2022). School nurses' experiences in dealing with adolescents having mental health problems. SAGE Open Nursing, 8. https://doi.org/10.1177/23779608221124411

Moen, Ø. L., & Skundberg-Kletthagen, H. (2018). Public health nurses' experience, involvement and attitude concerning mental health issues in a school setting. Nordic Journal of Nursing Research, 38(2), 61-67. https://doi.org/10.1177/2057158517711680

Mulgan, G. (2012). Social innovation theories: can theory catch up with practice? I H. W. Franz, J. Hochgerner & J. Howaldt (red.), Challenge social innovation (s. 19-42). Springer.

Natovová, L., & Chýlová, H. (2014). Is there a relationship between self-efficacy, well-being and behavioural markers in managing stress at university students? Journal of Efficiency and Responsibility in Education and Science, 7(1), 14-19. https://doi.org/10.7160/eriesj.2014.070103

Naveed, S., Lakka, T., & Haapala, E. A. (2020). An overview on the associations between health behaviors and brain health in children and adolescents with special reference to diet quality. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(3). https://doi.org/10.3390/ijerph17030953

Opplæringslova. (1998). Lov om grunnskolen og den vidaregåande opplæringa (LOV-1998-07-17-61). https://lovdata.no/lov/1998-07-17-61

Patton, G. C., Coffey, C., Sawyer, S. M., Viner, R. M., Haller, D. M., Bose, K., Vos, T., Ferguson, J., & Mathers, C. D. (2009). Global patterns of mortality in young people: a systematic analysis of population health data. Lancet, 374(9693), 881-892. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(09)60741-8

Potrebny, T., Wiium, N., Haugstvedt, A., Sollesnes, R., Wold, B., & Thuen, F. (2021). Trends in the utilization of youth primary healthcare services and psychological distress. BMC Health Services Research, 21(1). https://doi.org/10.1186/s12913-021-06124-w

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000a). Intrinsic and extrinsic motivations: classic definitions and new directions. Contemporary Educational Psychology, 25(1), 54-67. https://doi.org/10.1006/ceps.1999.1020

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000b). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68-78. https://doi.org/10.1037/0003-066x.55.1.68

Sanchez, A. L., Cornacchio, D., Poznanski, B., Golik, A. M., Chou, T., & Comer, J. S. (2018). The effectiveness of school-based mental health services for elementary-aged children: a meta-analysis. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 57(3), 153-165. https://doi.org/10.1016/j.jaac.2017.11.022

Sheehan, R. B., Herring, M. P., & Campbell, M. J. (2018). Associations between motivation and mental health in sport: a test of the hierarchical model of intrinsic and extrinsic motivation. Frontiers in Psychology, 9. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.00707

Skundberg-Kletthagen, H., & Moen, Ø. L. (2017). Mental health work in school health services and school nurses' involvement and attitudes, in a Norwegian context. Journal of Clinical Nursing, 26(23-24), 5044-5051. https://doi.org/10.1111/jocn.14004

Solbakk, J. H. (2014, 11. februar). Sårbare grupper. https://www.forskningsetikk.no/ressurser/fbib/bestemte-grupper/sarbare-grupper/

St. Leger, L., & Young, I. M. (2009). Creating the document ’Promoting health in schools: from evidence to action’. Global Health Promotion, 16(4), 69-71. https://doi.org/10.1177/1757975909348138

Sveeas, K., & Toreid, H. E. (2022). Helsesykepleiere har en viktig rolle i tverrfaglig skolehelsetjeneste. Sykepleien. https://doi.org/10.4220/sykepleiens.2022.89964

Utdanningsdirektoratet. (2023, 6. september). Tall på elevenes fravær på 10. trinn skoleåret 2022-2023. https://www.udir.no/tall-og-forskning/statistikk/statistikk-grunnskole/analyser/2023/fravar-pa-10.-trinn-skolearet-22-23/

Wills, J. (2023). Foundations for health promotion (5. utg.). Elsevier health sciences.

World Health Organization. (u.å.). Health promoting schools. Henta 22. september 2023 fra https://www.who.int/health-topics/health-promoting-schools#tab=tab_1

Wu, H., Li, S., Zheng, J., & Guo, J. (2020). Medical students’ motivation and academic performance: the mediating roles of self-efficacy and learning engagement. Medical Education Online, 25(1). https://doi.org/10.1080/10872981.2020.1742964

Nedlastinger

Publisert

19.04.2024

Hvordan referere

Søfteland, M. O., Thørrisen, M. M., & Aas, R. W. (2024). Helseskaping og helserisiko i skulekvardagen: Erfarte paradoks om ungdomsskuleelevars helse og skulehelsetenestas rolle blant elevar, lærarar og skuleleiing . Nordisk tidsskrift for helseforskning, 20(1). https://doi.org/10.7557/14.6821

Utgave

Seksjon

Fagfellevurderte artikler