Vilken svensk författare motsvarar Knut Hamsun och Örnulf Tigerstedt? Reflektioner om nazistiska diktare i Norden

Bibi Jonsson

doi:10.7557/13.5632

Forfattere

Bibi Jonsson Lund universitet

DOI:

https://doi.org/10.7557/13.5632

Emneord (Nøkkelord):

Hamsun, nazism, nationalism, Norden, kamplyrik

Sammendrag

”Vilken svensk författare motsvarar Japans Yukio Mishima, Tysklands Ernst Jünger och Frankrikes Louis-Ferdinand Céline?”, frågar en svensk debattör och forskare i en artikel 2016. Till dessa om än famösa så välkända namn adderar frågeställaren Norges Knut Hamsun respektive Finlands Örnulf Tigerstedt. Med denna fråga som utgångspunkt granskas och prövas i artikeln såväl nazistiska partiledare och nazistanhängare som svenska nationalpoeter. Vilka diktare är att betrakta som nazistiska och vilka har associerats med nazismen på felaktiga grunder? Och var alla nazistiska diktare män? I nutid med yttringar av vad som betecknats som ultranationalism och populism i ytterlighetsrörelser, till sin spets dragna i form av nynazism, är det viktigare än någonsin att göra upp med det nazistiska förflutna och utreda hur nazismen gestaltades i den nazistiska kampdikten, såväl i den svenska som i den nordiska.

Forfatterbiografi

Bibi Jonsson, Lund universitet

Bibi Jonsson är professor i litteraturvetenskap på Lunds universitet, Sverige, och arbetar som forskare och lärare på Språk- och litteraturcentrum i Lund. Hennes forskning har varit – och är – inriktad på ideologisk litteratur och har en genusvetenskaplig inriktning. Nazism och litteratur utgör utgångspunkt i såväl Blod och jord i trettiotalet. Kvinnorna och den antimoderna strömningen (Stockholm: Carlssons, 2008) som Bruna pennor. Nazistiska motiv hos svenska kvinnors litteratur på trettiotalet (Stockholm: Carlssons, 2012).

Referanser

Almgren, Birgitta. 2016. ”Svenska universitet – mål för nazistisk kulturpolitik”. I De intellektuellas förräderi? Intellektuellt utbyte mellan Sverige och Tredje riket. Red. Maria Björkman, Patrik Lundell, Sven Widmalm. Lund: Arkiv.

Andersen, Kristian Auerbach. 2009. ”’Ein norrøn vår’. Norsk nasjonalsosialistisk lyrikk, 1940–1945”. Masteroppgave i allmenn litteraturvitenskap. Institutt for lingvistiske, litterære og estetiske studier. Universitetet i Bergen.

Bergquist, Magda. 1914. Sol och sorg. Dikter. Stockholm: Bonniers.

Bergquist, Magda. 1926. Kvinnor av stoft och eld. Roman. Stockholm: Lars Hökerbergs bokförlag.

Björkman, Peter. 2005. ”Bertel Gripenberg - orättvist eller rättvist bortglömd?” http://uppenbarhemlighet.blogspot.se/2005/08/bertel-gripenberg-orttvist-eller_13.html

Carlberg, Carl Ernfrid. 1946. Lys Fylgia. Tids- och programdikter i svensk-gymnisk anda. Stockholm: Svea Rikes förlag.

Carlberg, C-E. ”Samlingssång i Manhem”. Sverige Fritt 43/1935.

Carlberg, Carl Ernfrid. 1934. Storma Sodom!. Stockholm: Svea Rikes förlag.

Carlberg, Carl Ernfrid. 1934. Vakna svensk!. Stockholm: Svea Rikes förlag.

”Den tyska litteraturens förfall”. Osignerad. Sverige-Tyskland 1/1958.

”Diktens Tyskland. Ismernas brottsjöar och Heimatkunsts skogstjärnar”. Osignerad. Sverige-Tyskland 4/1948.

Ekman, Michel. 2018. ”Bland dårar, ulvar och nidingar”, Hufvudstadsbladet 10.2.2018 https://www.hbl.fi/artikel/bland-darar-ulvar-och-nidingar/

Engdahl, Per. 1935. Stormsvept. Dikter. Stockholm: Holger Schildts förlag.

Flyg, Nils. ”Svenska Socialisternas Engelbrektsmarsch”. Sverige Fritt 1–2/1944.

H. M. P. [Holger Möllman Palmgren]. ”Drömmen om det nordiska”. Sverige Fritt 47/1935.

Heidenstam, Verner von. ”Hemlandet”. Den Svenske Folksocialisten 50/1945.

Henning, Bengt Olov. ”Heidenstams nationalism”. Den Svenske Folksocialisten 46/1939.

Hübinette, Tobias. ”Vilken svensk författare motsvarar Japans Mishima, Tysklands Jünger och Frankrikes Céline?” https://tobiashubinette.wordpress.com/2016/01/20/forfattare-extremhogern/

Jacobson, Hans. ”Litteraturen i det nya Tyskland”. Nationell Socialism 10/1936.

Jonsson, Bibi. 2012. Bruna pennor. Nazistiska motiv hos svenska kvinnors litteratur på trettiotalet. Stockholm: Carlssons.

Key-Åhusen, Owe. ”Från valborgsmässa till korsmässa”. Den Svenske Nationalsocialisten 19/1933.

Klemperer, Victor. 2006. LTI. Lingua Tertii Imperii. Tredje rikets språk. En filologs anteckningsbok (1947), övers. Göteborg: Glänta.

Krouk, Dean. 2017. Fascism and Modernist Literature in Norway. University of Washington Press/Köpenhamn: Museum Tusculanum Press.

Kylhammar, Martin. 2019. Ett hemligt liv. Verner von Heidenstam och Kate Bang. Stockholm: Bonniers.

Larsen, Stein Ugelvik. 1995. ”De skriver om seg selv. Frontkjemperne, NS-medlemmene og NS-barna. Dokumentarlitteraturen om dem på ’del gale siden’”. I Nazismen og norsk litteratur. Red. Bjarte Birkeland m fl. 2 uppl (1975). Oslo: Universitetsforlaget.

Lindholm, Sven Olov. 1943. Svensk Frihetskamp. Stockholm: NS-press.

Ljungberg, Carl Johan. ”Var Shakespeare fascist?”, Svensk Tidskrift 1994.

Manhems föreläsningar 1934–1941. 1942. Stockholm: Svea rikes förlag.

Mirbach, Magda Bergquist von. 1926. Intet är som livet. Dikter. Stockholm: Lars Hökerbergs bokförlag.

Möller-Sibelius, Anna. 2015. Roll, retorik och modernitet i Bertel Gripenbergs lyrik. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland.

Nordvang, Irma. 1941. ”Diktaren och framtiden”. I Det kämpande Tyskland. Malmö: Dagens Böcker.

Ravn, Ole. 1979. Dansk nationalsocialistisk litteratur 1930–45. En introduktion. København: Berlingske.

Skott, Staffan. ”Återresor till förlorat österland”. Svenska Dagbladet 30.8.2012.

Spännare. ”Dalarnas skald. Nationalsocialismen i Karlfeldts diktning”. Den Svenske Nationalsocialisten 96/1935.

Sven Olov. 1934. Sånger och dikter. Göteborg: NSAP.

Svensson, Ann-Sofi Ljung. ”Berget, ynglingen och solen”. Tidskrift för litteraturvetenskap 3/2007.

”Tegnér, Engberg och friheten”. Osignerad. Sverige Fritt 1/1936.

Theweleit, Klaus. 1995. Mansfantasier (1977). Övers. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

”Var Napoleon I ’fascist’?”. Osignerad. Sverige Fritt 37/1937.

Willem, Sven. ”Då svenskarnas skald var ung”. Klingan 4/1935.

Wrede, Johan. 1999. ”På var sin front i Finland – Gripenberg och Mörne”. I Från modernism till massmedial marknad 1920–1995. Den svenska litteraturen 3. red. Lars Lönnroth/Sven Delblanc/Sverker Göransson (1989, 1990). Stockholm: Bonniers.

Östling, Johan. 2008. Nazismens sensmoral. Svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning. Stockholm: Atlantis.