Ogräs, åkertistlar och taggiga växter
DOI:
https://doi.org/10.7557/14.2335Emneord (Nøkkelord):
Psykiatri, diagnostik, DSMSammendrag
Psykiatriska diagnoser är kontroversiella. Vissa, ofta psykiatriker, menar att psykiska tillstånd går att dela upp i distinkta klasser medan andra, ofta psykologer, menar att all sådan uppdelning gör våld på verkligheten. Dessutom har psykiatrin anklagats för att vara moraliserande: vem kan avgöra vad som är sjukt och friskt? Är autism en sjukdom? Utifrån en pragmatisk begreppsanalys är uppdelningen mellan sjukt och friskt nödvändigtvis godtycklig. Precis som när en trädgårdsmästare avgör vad som är ogräs så beror det på situationen och ens syften. Och precis som växterarter ibland är distinkta arter så kan vissa psykiatriska diagnoser vara distinkta klasser, och andra inte. Kanske är autism en avgränsad diagnos, kanske inte. Men ibland är inte artsuppdelning det mest användbara för en trädgårdsmästare, precis som det inte behöver vara det för psykiatrin. Istället kan man formulera nya kategoriseringar helt baserade på pragmatiska hänsyn. Ibland räcker det med taggiga växter och socialt indifferenta barn.
Statistikk
Nedlastinger
Publisert
Hvordan referere
Utgave
Seksjon
Lisens
Forfattere som publiserer i dette tidsskriftet aksepterer følgende vilkår:
- Forfattere beholder opphavsretten til sine verker, og gir tidsskriftet rett til første publisering av verket, som samtidig lisensieres under en Creative Commons Attribution License som tillater andre å dele verket under forutsetning av at opphavsmannen og den opprinnelige publiseringen krediteres.
- Opphavsmenn kan inngå separate tilleggsavtaler om ikke-eksklusiv distribusjon av den publiserte utgaven av sine artikler (f.eks. avgi den til et institusjonelt vitenarkiv) så lenge dette tidsskriftet blir kreditert som første utgiver.
- Opphavsmenn tillates og oppmuntres til å gjøre sine verk tilgjengelig på internett (f.eks. i institusjonelle vitenarkiver eller på egne hjemmesider) før og under behandlingen av manuskriptet i tidsskriftet, da dette kan lede til fruktbare meningsutvekslinger såvel som til tidligere og mer sitering av verkene (se The Effect of Open Access).
