Ett Sverige i miniatyr, ett Sverige i skrattspegel. Slyngstad Events som senfolkhemsk samhällssatir
DOI:
https://doi.org/10.7557/13.6890Emneord (Nøkkelord):
satir, samhällssatir, Slyngstad Events, Unni Drougge, berättelser om folkhemmetSammendrag
Romanen Slyngstad Events (2002) av Unni Drougge kan klassificeras som skröna, det vill säga uppdiktad, humoristisk berättelse som för det mesta ska underhålla. Parallellt innehåller boken en hel del samtidskritik. Åsabygden, ett fiktivt område i Skåne där handlingen är förlagd, drabbas av samma problem som det senmoderna svenska välfärdssamhället i stort och kan betraktas som ett Sverige i miniatyr. Genom att analysera romanens starka och utrycksfulla karaktärer vill jag visa att romanen inte endast är en underhållande skröna utan den kan betraktas som en samhällssatir där de enskilda aktörerna representarar olika levnadssätt och värderingar, men framförallt olika svagheter och brister hos medborgare i välfärdsstaten. I vidare mening framstår Slyngstad Events också som en berättelse om ett Sverige som inte längre är ett lyckligt folkhem och ett mönsterland utan håller på att förvandlas till sin motsats, ett bisarrt monsterland, vilket jag utvecklar genom att tolka romanen mot bakgrund av de olika historiska berättelserna om folkhemmet.
Referanser
Berman, Sheri. 2006. "The folkhem was a success story". I The Swedish Success Story? redigerad av Kurt Almqvist och Kay Glans, översatt av Paul Fisher, 61-66. Stockholm: Axel och Margaret Ax:son Johnson Foundation.
Drougge, Unni. 2003. Slyngstad Events. Stockholm: Piratförlaget.
Głowiński, Michał, Aleksandra Okopień-Sławińska och Janusz Sławiński. 1986. Zarys teorii literatury. Warszawa: Wydawnictwa Szkolne i Pedagogiczne.
Highet, Gilbert. 1972. The Anatomy of Satire. Princeton: Princeton University Press.
Johansson, Lena M. "Kommentar av Lena M. Johansson/Ordhyllan". Adlibris. 11/07/2014. Hämtad den 20. september 2023. https://www.adlibris.com/se/bok/slyngstad-events-9789174370386
Knight, Charles A. 2008. The Literature of Satire. Cambridge [etc.]: Cambridge University Press.
Mithander, Conny. 2002. "Från Mönsterland till Monsterland. Folkhemska berättelser". I Berättelser i förvandling - berättande i ett intermedialt och tvärvetenskapligt perspektiv, redigerad av Åke Bergvall, Yvonne Leffer och Conny Mithrander, 53-85. Karlstad: Karlstads universitet.
Phelan, James. 1989. Reading people, reading plots. Character, progression, and the interpretation of narrative. Chicago and London: The University of Chicago Press.
Pollard, Arthur. 1980. Satire. London, New York: Methuen.
Ruth, Arne. 1995. "Det moderna Sveriges myter". I Svenska krusbär. En historiebok om Sverige och svenskar, redigerad av Björn Linnell och Mikael Löfgren, 544-571. Stockholm: Bonniers Alba.
Sidoruk, Elżbieta. 2018. Granice satyry. Białystok: Uniwersytet w Białymstoku.
Wiklund, Martin. 2006. I det modernas landskap. Historisk orientering och kritiska berättelser om det moderna Sverige mellan 1960 och 1990. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Wonham, Henry B. 1993. Mark Twain and the Art of Tall Tale, New York, Oxford: Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/oso/9780195078015.001.0001
Żmuda-Trzebiatowska, Magdalena. 2017. Folkhemmet - czyli wspólny, dobry dom - w szwedzkich narracjach literackich o dzieciństwie. Poznań: Wydawnictwo Naukowe UAM.
Żmuda-Trzebiatowska, Magdalena. 2014. "Myten och dess arvtagare. Historiska och skönlitterära berättelser om folkhemmet". Folia Scandinavica Posnaniensia, Vol. 16. 92-113. https://doi.org/10.1515/fsp-2015-0007
Nedlastinger
Publisert
Hvordan referere
Utgave
Seksjon
Lisens
Opphavsrett 2023 Magdalena Żmuda-Trzebiatowska
Dette verket er lisensiert under Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Forfattere som publiserer i dette tidsskriftet aksepterer følgende vilkår:
- Forfattere beholder copyright og gir tidsskriftet retten til første publisering samtidig som verket lisensieres med en Creative Commons Attribution 4.0 International lisens som tillater andre å dele verket, forutsatt at verkets forfatter og første publisering i tidsskriftet erkjennes.
- Forfattere kan inngå separate, ikke-eksklusive avtaler om annen distribusjon av tidsskriftets publiserte utgave av verket (f.eks. egenarkivering i et vitenarkiv eller publisering i en bok), så lenge førstepubliseringen i tidsskriftet erkjennes.
- Forfattere tillates og oppmuntres til å gjøre verket tilgjengelig på nettet (f.eks. i et vitenarkiv eller på andre nettsider) før og under innlevering, da dette kan lede til nyttige menings- og kunnskapsutvekslinger og til tidligere og mer sitering av det publiserte verket. (Se The Effect of Open Access).
